SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VALV val4v, n. (SthmSkotteb. 3: 166 (1521) osv.) ((†) r. l. f. BtÅboH I. 6: 187 (1634: kellarhwalf)); best. -et; pl. = (G1R 18: 781 (1547) osv.) ((†) -ar Ahlbäck SvFinl. 25 (cit. fr. 1597), BtÅboH I. 1: 58 (c. 1600: kyrckiehwallffwar); -er BtFinlH 3: 476 (1560), SvMerc. 6: 175 (1655)); pl. best. -en (G1R 18: 781 (1547) osv.) ((†) -arna BtÅboH I. 1: 53 (c. 1600); -ena Thomander TankLöj. XIX (c. 1818); -erna BtFinlH 3: 476 (1560), SthmStadsord. 1: 15 (1627)).
Ordformer
(hualg- i ssg 1533 (: Hualgboghar). huelffuet, sg. best. 15731581. hwälf, pl. 1649, 1668. valv (hu-, hv-, hw-, w-, -ll-, -f, -ff) 1521 osv.)
Etymologi
[runsv. hvalf, valv, gravkista, fsv. hvalf; motsv. fd. hvalv (d. hvælv, nor. bm. hvelv), fvn. hvalf (isl. hvolf, nor. nn. kvelv), mlt. welve, fht. walb, mht. walbe, feng. hwealf; jfr äv. fvn. hvilft, valv, fördjupning, fär. hvilvt, dal, sänka, got. hvilftrjom, dat. pl., kista, mnl., nl. gewelf; till den rot som äv. föreligger i VÄLVA. — Jfr GOLF, sbst.1, HYLTA, VALMTAK]
1) arkit. o. byggn. om bågformad förbindelse mellan två punkter överspännande mellanrummet mellan två pelare l. en öppning i en mur o. d. (o. som gm sin egen vikt hålls i spänning så att den bär sig själv), urspr. om sådan förbindelse uppbyggd av kilformade stenar som pressats mot varandra, numera i sht konstruerad av järn l. tegel l. betong o. d., valvbåge; äv. om (system av sådana förbindelser bildande) kupig l. bågformad överbyggnad över rum l. hus o. d., välvt tak. VarRerV 23 (1538). (Badstugorna var byggda på så sätt) att dhe med kåsteliga stenar opmurat heel fyrkantige, och med runda walf oputj tacket. KKD 3: 235 (1711). Som man icke vid något af dessa särskildte Byggnads-sätt gerna kan undgå, at mura hvalfven öfver Dörrar och Fönster-lufter (osv.). VetAH 1771, s. 244. Etruskerna .. anses vara uppfinnare af .. det af kilformiga stenar sammanfogade hvalfvet. Wrangel Konststil. 12 (1897). Lunds domkyrka är byggd i så kallad romansk stil .. hvilken stil använde lägre, rundbågiga hvalf. Schück o. Lundahl Lb. 1: 96 (1901). Ugnsröset har försetts med ett överbyggt valv av tegel. FolklEtnSt. 1: 85 (1916). Det rundade valvet mellan garderoben och själva lokalen. Bredow BaraInte 302 (2009). — jfr BETONG-, CIRKEL-, FORM-, HALVCIRKEL-, HJÄLM-, KLOSTER-, KORS-, KRYSS-, KUPOL-, KYRK-, MUSSEL-, NÄT-, PELAR-, RIBB-, RUNDBÅGS-, SAKRISTI-, SEGMENT-, SIDO-, SKEN-, SNÄCK-, SOLFJÄDER-, SPEGEL-, SPETSBÅGS-, SPÄNN-, STENBRO-, STJÄRN-, STRÅL-, SVICKEL-, TEGEL-, TRAPP-, TRÄ-, TUNN-, TUNNEL-, TÄLT-, UGNS-VALV m. fl.
2) om lokal l. passage i (sten)hus l. (stads)mur med överbyggnad i form av valv i bet. 1; särsk.
a) rum l. utrymme o. d. försett med takvalv; äv. allmännare (utan tanke på välvt tak), dels: gravvalv, dels: källarvalv; förr äv.: kasematt (se d. o. 1). Brahe Kr. 34 (c. 1585; om sakristia). Att på samma ort, som graffven är destinerat, byggies .. itt capell, och serdeles att ther giöres itt skiönt hvallff. AOxenstierna 7: 709 (1632). Den 6 Juli reste jag till Sverige med hennes lekamen, som insattes på Bogesunds hus i ett hvalf. Brahe Tb. 75 (c. 1660). Den som har goda hwalf, så äro de bäst (att förvara insyltade saker i). Warg 622 (1755). Fordringarna å tjockleken af ett bombfast hvalf hafva ökats i samma mån den nyare kasteldens genomträngningsförmåga stegrats. Busch Fästn. 31 (1888). Innan vi lämnade de underjordiska valven, företogo vi en vandring genom några av gravgångarna. Lagergren Minn. 8: 193 (1929). En renovering räddade gården och man hittade ett underjordiskt valv med taket stensatt med skiffer, numera en del av dagens vinkällare. DN 21/4 2013, s. A23. — jfr FÅNG-, FÄNGELSE-, GRIFT-, KANON-, KLOSTER-, KRUT-, LIK-, MÖRSAR-, SALT-, SLOTTS-, STEN-, TEMPEL-, TORN-VALV m. fl. — särsk. (utom ss. efterled i ssgr numera bl. tillf.) om slutet (o. säkert) förvaringsrum. I hualfwett skole förwaras penningerne såssom och göres kistor och Lådhor, der bref, Schriffter och räckenskaper inleggias kunne. Lyberg GPprFalunDal. 1: 119 (i handl. fr. 1624). Sent lära .. desse Styresmän kunna blifva betänkte på et hvalfs inrättande för at emottaga det silfver och guld, som Medborgare der .. ville deponera. JournSvL 1797, s. 244. Så utgjorde 11 1/4 millioner rd. silfwer i Bankens hwalf den silfwerfond, som jemnt swarat mot sedelstocken. Ekelund 1FädH II. 2: 242 (1831). Diarier, protokoll .. skola, jämte vad till domkapitlets arkiv i övrigt hör .. i nödig utsträckning uti brandfritt valv skyddas mot eldfara. SFS 1937, s. 22. De östtyska sedlarna ska tills vidare förvaras i underjordiska valv. Expressen 29/6 1990, s. 23. jfr DEPOSITIONS-, FÖRVARINGS-, KASSA-, PANSAR-, SKATTKAMMAR-VALV m. fl.
b) port(gång); särsk. (om ä. förh.) om stadsport. SthmSkotteb. 3: 166 (1521). Östan sunnan till (på Borgholms slott) är een fast port och ingångh medh hwalf. Bolinus Dagb. 65 (1679). Min skönhet slank in i et hvalf. Bellman (BellmS) 1: 87 (c. 1770, 1790). Inne i valvet var det mörkt som i en kolsäck, och han blev tvungen att tända en tändsticka för att hitta dörren som förde vidare in i trapphuset. Nesser FallG 220 (2003). — jfr INKÖRS-, PORT-VALV.
3) i oeg. l. utvidgad anv., om ngt som liknar l. påminner om valv (i bet. 1 o. 2) till utseende l. funktion; särsk. om ngt som täcker ngt. HH 2: 9 (1548). Kunnige Smeder .. laga uti Härden, det Stenkolen smällta tillhopa och formera ett hwalf öfwer Järnet. Rinman JärnH 209 (1782). Stöflor med höga hwalf öfwer liktornarne och med skaft. Lovén Folkl. 156 (1847). (Flickorna) lade de kvistar de hållit i handen, i hvalf öfver hennes hufvud. Hallström Brilj. 191 (1896). Den äldsta fotogenlampan hade platt veke, och öfver brännaren fanns ett hvalf af mässingsbleck, försedt med en smal lågöppning. SthmBelysn. 11 (1903). — jfr BAK-, ROT-, SADEL-VALV m. fl. — särsk.
a) himlavalv; äv. om täckande lövverk (i skog). Oändelige Krafter, som regera / Thenne Werldenes höga Hwälf och Fäste! Stiernhielm Cup. 19 (1649, 1668). Omgifven af barn .. satt den 86-årige under ett hvalf af lönnar och askar, ännu åldrigare än han. LFRääf hos Ahnfelt Rääf 100 (c. 1862). Här under eviga hvalfvet, där tigande stjärnorna skredo. Hallström Sagodr. 188 (1910). Kring kullarna och kjusorna lyfta ekarna sina valv. Oljelund GrRidd. 7 (1926). — jfr AZUR-, BLAD-, GREN-, LÖV-, SKUGG-, STJÄRN-, STRÅL-VALV m. fl.
b) i fråga om välvning l. hålighet i kroppsdel (särsk. panna l. bröst l. ögonhåla o. d.); särsk. om valvformad struktur i anslutning till hippocampus i hjärnan, fornix cerebri; numera nästan bl. ss. efterled i ssgrna FOT-, GOM-VALV. Rosenstein Comp. 238 (1738). Hennes matta ögon hwälfdes hit och dit i sina täcka hwalf. Ekelund Fielding 495 (1765). Träffad midt i bröstets hvalf / Han sjönk till aska; himlens dunder bröt hans kraft. VLitt. 1: 58 (1875). Aftagas hjärnhemisfärerna ända ned till underkanten af hjärnbalken .. och borttages äfven därunder ett tunt lager, som kallas hvalfvet .. så öppnar man rum, som finnas inuti hjärnans hemisfärer, fyllda med en klar, vattentunn vätska. Wretlind Läk. 9–10: 9 (1901). Ovanför höjde sig pannans valv, hjärnans sköld. Det var en jämförelsevis slät och ganska hög och bred panna. Johnson GrKrilon 19 (1941). — jfr BRÖST-, HJÄRN-VALV.
c) om den mer l. mindre kupiga övre begränsningen av underjordiskt utrymme (särsk. grotta l. bergrum). Lucidor (SVS) 272 (1672; uppl. 1997). Då jag nu hade trängt mig igenom detta trånga pasz, märkte jag, at sielfwa hwalfwet i grottan blef alt högre. DeFoë RobCr. 80 (1752). Några .. besättningskarlar rörde sig som under valven .. i en blåskimrande grotta. Siwertz JoDr. 275 (1928). — jfr BERG-, STALAKTIT-VALV.
d) (†) i fråga om mörsare l. haubits, om välvd del av loppet närmast krutkammaren. VetAH 1742, s. 272. Mörsarnes och haubitsernas .. eldrör bestodo av två delar med olika kaliber, kammaren samt kitteln eller granatloppet, och det mellan dessa liggande valvet. Jakobsson ArtillK12Tid. 120 (1943).
e) skeppsb. om välvd del under akterspegeln på fartyg. Hwalfwet akter, är där spegelen börjar och skjuter ut öfwer archeliet. Dalman 27 (1765). Valvet, den avrundade delen av ett fartygs akter, på ömse sidor om rortrumman. Nilsson SjöfSkeppsb. 215 (1922). — jfr BÅT-VALV.
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr., i sht arkit. o. byggn.): A: VALV-ANFANG~02, äv. ~20. anfang (se d. o. 2); jfr -fot. VL 1893, nr 244, s. 3.
-AVDELNING~020. (valv- 1804 osv. valvs- 19091975)
1) (valv-) (numera bl. tillf.) till 1: travé; jfr -fält. Wikforss (1804). Breda bågar åtskilja tornets och korets hvalfafdelningar från skeppets. Brunius Resa 1838 2 (1839).
2) (valvs-) (†) till 2 b slutet: avdelning (se d. o. 3 d) inom bank l. säkerhetsinstitut som handhar kassavalv l. bankvalv. Valvsavdelningen har om hand förvaringen av alla växlar, låne- och säkerhetshandlingar. Hultman Banktekn. 258 (1909). SvD 13/2 1975, s. 23.
-BEN. jfr ben, sbst.1 II 2 b α, o. skänkel 2 c. Slagningen af båda hvalfbenen måste ske likformigt och i samma höjd. Rothstein Byggn. 416 (1859).
-BETONG. Järninläggen bestå af 10 mm. rundjärn, hvaraf 40 st. i bredd äro inlagda i hvalfbetonen. TT 1902, V. s. 82.
(1, 3) -BETÄCKT, p. adj. (tillf.) jfr betäcka 4 a. Åt Troheten .. stiftade han en fest, och förordnade att Offer-Prästerne .. skulle åka efter tvenne hästar i en hvalfbetäckt vagn. Kolmodin Liv. 1: 55 (1831).
-BRO. välvd bro l. bro vars bärande konstruktion utgörs av ett l. flera valv; jfr -brygga. Det största framsteg, som man under det förra århundradets sista årtionde gjorde, var öfvergången till hvalfbroar med användande af genombrutna hvalfkilar af jern. UB 1: 415 (1873).
-BRYGGA. valvbro; jfr brygga, sbst.1 2. Han gick öfver den höga hvalfbryggan. PoetK 1812, s. 58.
(1, 2) -BYGGNAD. abstrakt o. konkret; jfr byggnad 2, 3. Stål Byggn. 1: 345 (1834). I chorets norra vägg är en liten smal, rundbågig dörr, nu tillmurad, som ledt in till en förstörd hvalfbyggnad invid kyrkan. Bergman GotlVisby 18 (1858). Det viktigaste arf, romarne fingo efter .. (etruskerna), var hvalfbyggnaden, hvilken etruskerna i sin tur fått från Assyrien. Laurin Konsth. 69 (1900).
-BÅGE, förr äv. -BÅGA. (valv- 1533 osv. valvs- c. 1635) [fsv. hvalfbughi]
1) båge (se båge, sbst.1 3) (jfr -ok, -ring); särsk. dels om sådan båge som stöttar mur l. trappa o. d., dels om brovalv; jfr arkad-båge. G1R 8: 246 (1533). Muren aff hwilken Flygeln är beklädd, stödes aff 3. Hwalffbågar. Rålamb 8: 181 (1691). Broen öfver Forth, som är stor och ståtelig fast den ej hafver mer än 4 hvalfbogar. Ferrner ResEur. 290 (1760). Hallen har vitkalkade väggar och ett tak som med sina valvbågar bestämmer dess karaktär. Malmberg Värd. 89 (1937). särsk. (†) bågformig träkonstruktion använd ss. stöd vid byggande av valv; jfr båge, sbst.1 3 a, o. -stomme. SthmSlH 1: 78 (1540). Hwalfbågarne böra så inrättas at de efter sluten walfning må kunna sänkas och beqwämt bortagas. König Mec. 108 (1752). SvFmT 10: 339 (1899).
2) om ngt som liknar l. påminner om en valvbåge (i bet. 1) l. har likartad funktion. Denna klippa, som war ihålig, så at man kunde se igenom henne, gjorde en Majestätlig Hwalfbåge. Fréville Söderh. 2: 67 (1776). Öfver Nordtyskland sträcker sig i en mäktig hvalfbåge Preussens härskarområde. Henriksson Tyskl. 26 (1901). särsk. (numera bl. tillf.) av löv l. grenar o. d. utsmyckad båge l. valv över gång l. gatmynning o. d., triumfport; jfr löv-båge. (Vid kungens besök i Falun) woro uti åtskillige gatumunnar, hwaräst resan frambar, uprättade Arcader eller hwalfbogar med gran- och enris öfwerdragne. HC11H 9: 7 (1673). (Gästerna) gingo igenom en konstrik allé, bildad af tolf höga hvalfbågar, klädda med löf och omvirade af blomsterguirlander. Carlén Repr. 432 (1839).
-DEKORATION. jfr dekoration 1 c. PT 17/8 1892, s. 3.
(2) -DÖRR. Hualfdören oferdig att dhet ena Jernet war fallit uthur muren. BoupptSthm 1675, s. 850 b. Ett dynamitinbrott förövades .. i Södermanlands fiskförsäljnings kontor .. varvid en valvdörr sprängdes med en kraftig laddning. Upsala 21/7 1956, s. 1.
-FORM. form (se d. o. I 9) hos valv; äv. om form (se d. o. I 1) som liknar l. påminner om ett valvs. Kistbänkar af tegel, uti elliptisk hvalfform. Rinman 1: 332 (1788). Vadstenanunnornas kapitelsal med dess sällsynt ädla valvformer. TurÅ 1947, s. 52.
-FOT. anfang (se d. o. 2); jfr fot 4 b α. Om hvalfvet skal hafva en parabolisk figur, bör des tyngd eller tjocklek, taga af emot hvalffoten. VetAH 1743, s. 328.
-FÄLT. travé; jfr fält 6 o. -avdelning 1, -ok, -svickel. Brunius Metr. 224 (1836). I ett av valvfälten i Härkeberga kyrka .. återfinna vi originalet till denna dråpliga skildring av Jonae havsfärd. TurÅ 1935, s. 128.
-FÖRBAND. förband (se d. o. 2 a) använt vid murning av valv. Busch Fästn. 48 (1880).
-GÅNG. rad av valv som bildar en (övertäckt) gång, arkad, pelargång. (Templet) är rundt med en vacker dåm och en öppen hvalfgång rundt ikring, der utsigten är förträfflig. Agrell Maroco 2: 311 (1800, 1807). Vi kurar i de medeltida valvgångarna och försöker låta bli att oroa oss för vädret. GbgP 9/5 2009, s. 24. särsk. (numera bl. tillf.) oeg., särsk. om gång l. väg omgiven av häckar l. träd som sluter sig samman till ett valv. (Lustgårdens) gångar reguleras med .. Aléer utaf Lind och Lönn, eller ock hwalfgångar af samma löf-trän. Lundberg Träg. 121 (1754). Om man tar en båt och ror längs stranden, får man se underliga ting. Här ror man in genom en valvgång i klippan. Sandström NatArb. 1: 67 (1908).
-HJÄSSA. hjässa (se d. o. 2 c). Höjden invändigt 8 fot från golfvet till hvalfhjessan. JernkA 1866, s. 158. Tre brohvalf med hvardera 16,0 m. öppning och en höjd i hvalfhjässan af 5,97 m. öfver medelvattenytan. Sthm 2: 312 (1897).
-HÖJD. jfr båg-höjd, pil-höjd. Den lodräta höjden .. emellan hvalffoten och hjessan (kallas) hvalfhöjden. Rothstein Byggn. 409 (1859).
-KAPPA. om murat fält mellan de bärande bågarna i ett ribbvalv; jfr kappa, sbst.1 2 a β α, o. -kupa, -öra. I många länder, der man hade tillgång på ett lättare material, t. ex. den porösa tuffstenen, murade man .. hvalfkapporna af detta material så lätta som möjligt. Sydow Lübke 279 (1868). De stora valvens stjärnor äro fyllda av en rik och omväxlande ornamentik av blommor och växtslingor, som .. breda ut sig i fria kurvor i valvkapporna. 2SvKulturb. 7–8: 74 (1937).
-KONSTRUKTION. abstr. o. konkret(are); jfr konstruktion 1 a, b. Utfinnande af hvarjehanda bygnadskonstruktioner, i synnerhet hvalfkonstruktionen. UB 3: 20 (1873). De omgivande stenarna var kilade in mot håligheten, varför en valvkonstruktion kunde misstänkas. Fornv. 1954, s. 72.
-KUPA. jfr kupa, sbst. 10 b; särsk.: valvkappa. Linc. Gggg 6 a (1640). På 1 dag kunna 2 murare med tillräcklig handtlangning .. inlägga 8 fot trappsteg med hvalfkupa och undermurning. Rothstein Byggn. 537 (1859). Med ledning af hvalfkupornas konstruktion har artisten utfört sina målningar i större och mindre taflor. 2VittAH 26: 370 (1869).
-KVADRAT. jfr kvadrat, sbst. 1 e α. Långhusets tre vestligaste hvalfqvadrater betäckas med stjern- ej såsom de öfriga med korshvalf. Brunius SkK 276 (1850). Kyrkan förlänges med ett nytt, två valvkvadrater stort långhus av gråsten. Boëthius TegelornGråstenskyrk. 248 (1921).
-LIK. som liknar ett valv, välvd. Sparrman Resa 1: 204 (1783).
-MÅLNING. konstvet. i sht konkret(are), om målning i valv; jfr målning, sbst.1 1 c β, o. kyrk-målning, tak-målning. Hvalfmålningarne, hvilka varit skyddade för solstrålarnes inverkan, hafva bjertare färger .. än väggmålningarne. 2VittAH 21: 366 (1856). (Vi) gjorde tillsammans exkursioner till olika kyrkor i Uppland för att bese valvmålningar från medeltiden. DN 2/8 2003, s. B18.
-OK. valvbåge (se d. o. 1) (jfr ok, sbst. 3); äv. utvidgat: travé (jfr -fält). Mellanskeppet har blott hälften så många hvalfok (travéer) som hvart och ett af sidoskeppen. Sydow Lübke 274 (1868). Kyrkans välvning mellan två valvok. Fornv. 1978, s. 173.
-PELARE. BtÅboH I. 1: 22 (1554). Ju högre walfpelarne äro, ju tjockare måste de blifwa, at kunna emotstå walfwets trykning. König Mec. 114 (1752).
-PORT. port i l. till valv. Sylvius Mornay 592 (1674). Bilar slamrar förbi den smutsgula valvporten som markerar ingången till guvernörskontoret. DN 23/10 2011, s. A8.
-RIBBA. jfr ribba, sbst.1 3, o. -stråle, -sträng. Hvalfribborna bestå af en eller tre qvart- eller rundstafvar, de senare stundom karnisade. AntT XV. 1: 80 (1896).
-RING. (numera mindre br.) valvbåge (se d. o. 1); jfr ring, sbst.1 2 u. Palmstedt Res. 20 (1778). Till övertäckning av öppningar i murverk är valvbågen eller valvringen den karakteristiska konstruktionen. HantvB I. 4: 172 (1936). Östergren (1966).
-SLAGNING. om handlingen l. verksamheten att slå (se slå, v. I 41 d) l. bygga valv. Cutters är lösbrändare sten, tjenlig till hvalfslagning och listmurningar. Gundberg Tegel 34 (1860).
Ssg: valvslagnings-konst. konsten att slå valv. Cornell NorrlKyrklK 21 (1918).
-STEN. om var o. en av de stenar (se sten 2) som bildar ett stenvalv (jfr kil-sten); äv.: impost (se impost, sbst.2). BoupptSthm 1675, s. 738 a. Ett Walf kan anses, som sammansatt, af många lika walfstenar, hwars fogar gå åt centrum, när walfwet är i half cirkel. König Mec. 111 (1752). Impost .. valvsten, benämning på den murbädd varpå en båges eller ett valvs understa skift (anfang) vilar. NE 9: 380 (1992).
-STOMME. stomme (se stomme, sbst.2 1 a) (av trä l. järn) använd ss. stöd vid byggande av valv; jfr -båge 1 slutet, -ställning. Man förfärdigar .. en stomme af trä, som kallas .. Hvalfstomme, hvars öfre yta noggrant anger inre hvälfningen. Stål Byggn. 1: 268 (1834). Emedan de flesta valvbågar .. under murningsarbetets utförande ej kunna bära sig själva måste de muras på valvstommar, som vanligen göras av trä. HantvB I. 4: 313 (1936).
-STRÅLE. valvribba; jfr stråle 3 b α. UB 1: 326 (1873).
-STRÄNG. (†) valvribba; jfr sträng, sbst. 5, o. båg-sträng 2. De på hörnpelarne nedlöpande hvalfsträngarne afskäras .. af en tvärsträng utgående från spetsen af de omgifvande fyra hvalfbågarne. 2VittAH 26: 373 (1869). Rig 1927, s. 120.
(3) -STUPSTÅENDE, sbst. o. p. adj. gymn. Hvalfstupstående – ställ! Händerna .. anläggas i golfvet midt emellan fötterna och väggen, hvarpå benen .. kastas upp mot väggen och hela kroppen hvilar på armarna. Balck Idr. 3: 152 (1888).
(3) -STÅENDE, sbst. o. p. adj. (†) stående med bakåtböjd rygg i valvform med fotsulorna o. handflatorna i golvet. Hvalfstående utgångsställning. Balck Idr. 3: 162 (1888). Östergren (1966). jfr stup-valvstående.
-STÄLLNING. valvstomme; jfr ställning III 1 o. båg-ställning b. Emedlertid tiänar för en murmästare at weta, huru ock hwar efter hwalf ställningarna böra göras. VetAH 1742, s. 117.
-STÖD. särsk. stöd (se stöd, sbst.1 2) för valv. Lind 1: 1836 (1749). Långhuset har .. varit öfvertäckt af nio nu försvunna korshvalf, uppburna af fyra hvalfstöd, två på hvardera sidan. Ekhoff StClem. 93 (1912).
-SVICKEL. jfr svickel 3. I de fyra hvalfsvicklarna, som stödja kupolen finnas afbildningar af evangelisterna. SD(L) 20/2 1898, s. 2.
-TEGEL. (eldfast) tegel avsett för byggande av (ugns)valv; jfr -sten. Rothof 555 (1762). Alla bjälklag .. äro utförda af plana .. tegelhvalf på järnbalkar, med särskildt för ändamålet formade hvalftegel. TT 1900, Byggn. s. 43. jfr rostugns-valvtegel.
(3 e) -TIMMER. (numera mindre br.) jfr timmer, sbst.1 1 slutet. Hammar FartygOstIndComp. 57 (i handl. fr. c. 1770). Valvtimmer, (dvs.) förtimringen under (akter)spegeln. Nilsson Skeppsb. 225 (1932).
-TRYCK. av l. mot valv utövat tryck; jfr tryck 1 a. Om icke sträfpelarne vore för svaga att upptaga hvalftrycken. TT 1899, Byggn. s. 86.
-ÖPPNING. öppning i l. till valv. Linné Ungd. 2: 249 (1734). Från koromgången leda fem valvöppningar till de kapell, som tidigast voro avsedda för munkarnas enskilda mässor. Schiller DrMargNyck. 70 (1930).
-ÖRA. (†) liten valvkappa som uppkommer då ett tunnvalv skärs av ett mindre tunnvalv; jfr hund-öra b. Stål Byggn. 1: 267 (1834). Cannelin (1939).
B (†): VALVS-AVDELNING, -BÅGE, se A.
Avledn.: VALVA, v.1, -ning. till 1: välva (ngt) l. förse (ngt) med valv; numera bl. (tillf.) i p. pf.; ss. vbalsbst. -ning, förr äv. till valv 3 e, konkret, om välvd del under akterspegel på fartyg. SkeppsgR 1544 (: hualffni(n)g). Imedlertid blifwer mitt gjöromåhl .. at låta hwalfwa kjällaren. MennanderBr. 2: 655 (1766). Kulturmiljön (på gården) har .. fått sin beskärda del. Med valvade och spröjsade fönster och en tilltalande fasad. GbgP 10/1 2003, s. 9. jfr stjärn-valvd.
Spoiler title
Spoiler content