SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÄLLA, sbst.4, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[av t. helle, eg.: glans, klarhet o. d.; till hell (se HELL, adj.1); jfr HÄLLA, v.3]
(†) medel (vätska o. d.) till förhöjande av glansen på förgyllning. Wallerius ChemPhys. II. 3—4: 48 (1768). Rinman (1788). Linderholm (1803).
Spoiler title
Spoiler content