SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÄNGA häŋ3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[avledn. av HÄNGA, v.]
(bygdemålsfärgat, i vissa trakter) ställning bestående av en på tvenne trästubbar lagd stång varöver sädeskärve hänges till torkning. Fatab. 1908, s. 181.
Spoiler title
Spoiler content