2) (bl. ss. mera tillfällig danism) i fråga om handling som utföres utan särskild avsikt l. utan övervägande l. omsorg l. bl. provisoriskt; särsk. dels: teckna flyktigt (i ord l. bild), skissera, dels: yttra utan närmare eftertanke l. i förbigående, framkasta. Sedan vi hänkastat dessa inledande anmärkningar, öfvergå vi till den biografiska delen af vår framställning. (Cavallin o.) Lysander 4(1851). Sturzen-Becker 3: 190(c. 1860; uppl. 1882). Sultanen hälsade vänligt .. och hänkastade ibland ett par ord. Heidenstam Tank. 180(1899). (Utkastet) är helt skisseradt, vårdslöst hänkastadt. CRNyblom i PT 1900, nr 202 A, s. 3.särsk. ss. anföringsverb. ”Tungt att gå på de långa hala vägarna”, hänkastade han. Hallström Brilj. 152(1896).
