SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÄRDNING hæ3rdniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till HÄRDA. — särsk.
1) (numera nästan bl. i fackspr.) till HÄRDA 1. Härdning af gelatinbilder. Roosval Schmidt 324 (1896); jfr HÄRDA 1 d. Härdningen .. af glas är, likasom de flesta uppfinningar, ingalunda ny. TT 1875, s. 91; jfr HÄRDA 1 c. — särsk.
a) konkret, i ssgn ELD-HÄRDNING.
b) metall. till HÄRDA 1 b; äv. konkretare. Taga härdningen ur ngt. VetAH 1740, s. 314. Stålet måste åtminstone vara brunvarmt, för att kunna taga härdning. Almroth Karmarsch 13 (1838). Med härdning menas .. att genom plötslig afkylning fixera stålets kolhalt såsom härdningskol. LB 4: 29 (1903). jfr FIL-, INSATS-, KOKILL-, LUFT-, OLJE-, SEG-, SÄTT-, UR-, VATTEN-HÄRDNING m. fl. särsk. (föga br.) konkret, om det härdade partiet av ett vapen, värktyg o. d. Ett svärd hvars härdning jag vill fläcka ned / Uti det bästa blod som jag får fatt. Hagberg Shaksp. 3: 234 (1848). Bååth EgilS 75 (1883).
c) (†) språkv. till HÄRDA 1 f β. Munch FsvFnoSpr. 25 (1849).
2) till HÄRDA 3; äv. bildl. 1Saml. 9: 346 (1777). Hudens rening och härdning sker på det naturligaste och bästa sättet genom vatten. Wretlind Läk. 1: 66 (1893). Kleists egen härdning till man. Böök 1Ess. 37 (1913). Viljans härdning. Belfrage Väg. 42 (1918).
Ssgr (i allm. till 1 b, metall.): HÄRDNINGS-BAD. jfr BAD 1 c. JernkA 1883, s. 391. —
-FÄLT. härdfält. Ju högre stålets kolhalt är, desto mindre är härdningsfältet. 2NF 12: 137 (1909). —
-GRAD. Arbetaren måste .. känna sitt ståls lynne, för att med säkerhet kunna gifva det en önskad härdningsgrad. Almroth Karmarsch 15 (1838). —
-KOL. äldre benämning på det kemiskt bundna kolet i härdat stål. LRinman i ÖfversVetAFörh. 1865, s. 446. Hr Rinman införde benämningen ”härdningskol” för kolet i härdadt stål, och ”cementkol” för kolet i utglödgadt stål. JernkA 1896, s. 203. Odelstierna JärnM 42 (1913). —
(2) -KUR, pl. -er. med. Uhrström Hemläk. 274 (1880). Efter fullständigt botad reumatism kunna s. k. härdningskurer med ljumt och kallt vatten .. vara på sin plats. 2NF 23: 14 (1915). —
-SPRICKA, r. l. f. (mindre br.) härdspricka. JernkA 1862, 2: 120. Därs. 1883, s. 399. —
-TEMPERATUR. jfr -VÄRME. Härdningstemperaturen (vid stålgöt) är vanligen full rödvärme. TSjöv. 1890, s. 56. —
-UGN. (Synålarna) skjutas .. på jernplåtar in i härdningsugnen för att rödglödgas öfver koleld, hvarpå de genast strös i kallt vatten eller olja. UB 6: 184 (1874). —
-VATTEN. härdvatten. Eneberg Karmarsch 2: 642 (1862). —
-VÄRME. om stålets (l. järnets) temperatur vid upphettning i o. för härdning. Lagom stark härdningsvärme. JernkA 1885, s. 19. —
(1) -VÄTSKA. (i fackspr.) vätska vari ngt härdas. BtRiksdP 1895, 8Hufvudtit. s. 49. Broman Männ. 1: 14 (1925). särsk. metall. till 1 b: härdvatten. UB 6: 131 (1874). Odelstierna JärnM 50 (1913).
Spoiler title
Spoiler content