publicerad: 1933
IDEELL i1deäl4 l. id1-, stundom -ä4l (- -ä´l Dalin), adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-el 1807—1906. -ell c. 1800 osv.)
Etymologi
[av t. ideell, till idee (se IDÉ)]
1) filos. = IDEAL I 1. I rena åskådningen har jag sett alla ideella objecter, som äro hvarandra lika, så snart jag sett et. Höijer 2: 72 (1799). Det oändliga och det ändliga (äro) hvarandra motsatta (samma motsats som mellan det allmänna och enskilda, det ideella och reella), och likväl är hvarje objekt en enhet af bägge. Geijer I. 5: 261 (1820). Fries BotUtfl. 2: 156 (1852).
2) estet. = IDEAL I 2. Höijer 3: 184 (1810). Endast den ideella konsten (är) konst, den materiella kommer aldrig över hantverkets stadium. Fogelqvist ResRot 122 (1926).
3) = IDEAL I 3. Det ideela (bör) ej .. uppoffras för det materiela. Oscar II IV. 1: 92 (1868, 1890). En poesi .. sådan som Runebergs, på en gång ideell och realistisk i bästa mening. Vetterlund StDikt. 81 (1894, 1901). — särsk. (i sht jur.) i uttr. ideell förening, förening som bedriver annan värksamhet än affärsmässigt ekonomisk. PT 1908, nr 188 A, s. 3. Icke-ekonomiska sammanslutningar (”ideella föreningar”) förekomma .. af hvarjehanda slag, exempelvis missionsföreningar, välgörenhetssällskap, vetenskapliga samfund, skyttegillen, spelklubbar, nykterhetsordnar o. s. v. — fackföreningar och arbetarförbund icke att förglömma. Björling CivR 31 (1911).
4) (numera föga br.; jfr dock slutet) = IDEAL I 4. Castrén Res. 1: 218 (1852). Ingen menniska .. lefver ett ideelt sundt lif. Setterblad Mackenzie 189 (1887). Inredningen .. utmärker sig för ideel snygghet och prydlighet. GHT 1896, nr 78 A, s. 2. Odelstierna JärnM 660 (1913). — särsk. (fullt br.) fys. i uttr. ideell gas, vätska, ideal gas osv. (se IDEAL I 4 slutet). JernkA 1900, s. 174. KemT 1910, s. 102.
5) (i vetenskapligt fackspr.) blott tänkt l. ponerad (icke anträffad l. uppvisad i värkligheten); konstruerad; stundom: schematisk; i sht om (grund)form som måste förutsättas för förklaringen av en annan form l. en formutveckling. Den ideella penningen, hvilken egentligen framträder i kredit-mynt. Geijer I. 5: 300 (1820). Den ideela figur af fruktificationsprocessen, som återfinnes i Endlichers och Ungers Grundzüge der Botanik. BotN 1849, s. 130. Sjöns namn, *Fönsiö, fattar jag som en vanlig ellipsform för ett (ideellt) *Fönsås-siö. NoB 1931, s. 101. — särsk. nat.-ekon. i uttr. ideellt mynt, ideel penning, i fråga om fastställd räkneenhet för myntvärde; jfr IDEAL I 5. Man .. behövde ej (då man hade guldmyntfot) såsom i äldre tider ta sin tillflykt till ett ideellt mynt som värdemätare, därför att det vanliga myntets innebörd då var oförutsebar. Heckscher Industr. 205 (1931).
Spoiler title
Spoiler content