SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IDIOTISK id1iω4tisk, adv.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. idiotisch, eng. idiotic(al), fr. idiotique; av senlat. idioticus, av gr. ἰδιωτικός, egen, privat, utmärkande för den obildade l. okunnige, dum, till ἰδιώτης (se IDIOT)]
Dalin FrSvOrdb. (1872; under idiotique).
1) i sht psykiatr. motsv. IDIOT I 2: i högre grad sinnesslö, andesvag, förståndssvag. Alopæus Abnormsk. 22 (1889). En uppfostringsanstalt för bildbara, idiotiska barn. PT 1904, nr 15 A, s. 2. Nordström Luleåkult. 228 (1925).
2) (vard.) motsv. IDIOT I 3: otroligt dum, ärkedum; fånig, fnoskig, fjollig; om sak: meningslös. Lundegård Prins. 136 (1889). Han var så förbannadt idiotisk att förlofva sig redan som (medicine) kandidat. Agrell Sthm 181 (1892). Jag kände .. vantrefnad i det trånga, fula rummet utan annan utsikt än en idiotisk vägg. Ramsay Barnaår 8: 50 (1907). Bergman JoH 29 (1926).
Spoiler title
Spoiler content