IMPOST impos4t, sbst.2, r. l. m. (Björkman(1889)) l. f.(?); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(imposte 1805)
Etymologi
[jfr t. impost, m., eng. impost, fr. imposte, f.; av it. imposta, f., eg. p. pf. f. sg. av imporre, av lat. imponere (se IMPONERA)]
konst. på en pelare l. kolonn (äv. dörrpost) vilande, utskjutande arkitekturparti (ofta bl. en list) som förmedlar övergången mellan pelaren osv. o. en från pelaren osv. utgående båge l. ett därpå vilande bjälklag. Imposte är ett slags corniche. König Mec. 72(1752). En tärningslik tillsats å kapitälet, en s. k. impost. Hahr ArkitH 144(1902).
