publicerad: 1933
INARBETA in3~arbe2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274)
1) gm arbete l. ansträngning åstadkomma att (ngt) kommer in (i ngt); särsk.: gm knådning, omröring o. d. åstadkomma att (ngt) inblandas l. inpressas (i ngt); äv.: inrista; förr äv. refl.: (med möda l. ansträngning) tränga sig in (ngnstädes). Förebyggia tiufvar tillfälle, genom gålfvet i Bodarne .. at sig inarbeta. VDAkt. 1743, Syneprot. F III 7. Sedan in-arbetas allenast så mycket miöl, at degen kan väl handteras på bordet. Warg 379 (1755). De linier, som koppargravören med sin grafstickel inarbetat i plåten. 2UB 10: 295 (1907). — särsk.
a) infoga (ngt) ss. en integrerande del (i ett större helt), införliva (ngt i ngt); infoga (ngt i ngt större) på sådant sätt att ett organiskt helt uppstår; särsk. i fråga om skrift o. d. Intet är öfrigt af denna skrift utom hvad Suetonius inarbetat i sin text. Lysander RomLittH 49 (1858). (Dyrtidstilläggens) inarbetning i den fasta lönen. Wigforss Riksbudg. 34 (1927).
b) (med möda l. ansträngning) inpränta (ngt i ngn), bibringa (ngn en åsikt, kunskaper o. d.). SvLittFT 1838, sp. 499. Det ser ut, som om .. (den radikala pressen) ville inarbeta (hos läsarna) den opinion, att (osv.). VL 1893, nr 230, s. 2.
c) med arbete l. ansträngning sätta (ngn l. sig) in (i ngt), åstadkomma att (ngn) blir försatt (i ett tillstånd) l. blir ”insatt” l. hemmastadd (i ngt) l. förtrogen (med ett arbete) o. d.; ofta refl.; särsk. ss. vbalsbst. -ning, äv. konkretare. Strindberg RödaR 230 (1879). Det duger ej att alltför ofta afbryta arbetet, ty då går man miste om hvad man kallar inarbetningen. SDS 1899, nr 449, s. 3. Sedan redaktören inarbetat sitt nya biträde, så att denne blivit ”varm i kläderna”. Sturzen-Becker 1: 195 (1911).
d) (i sht handel; jfr dock slutet) (sträva att) gm planmässig o. ihållande värksamhet skaffa varaktig avsättning för (en handelsvara på en varumarknad), skaffa en fast kundkrets åt (ngt); äv. i p. pf. om person l. affärsföretag: som skaffat sig en fast kundkrets o. d.; äv. (ngt vard.) i uttr. inarbetad med (en kundkrets o. d.), som lyckats knyta fasta förbindelser med l. förvärva förtroende hos (en kundkrets o. d.). Den tyske handelsagenten (förstår) att .. inarbeta tyska varor både i eget land och i utlandet. Torpson Eur. 1: 326 (1895). En duktig, uti hela Ryssland .. väl inarbetad .. agent. SD(L) 1900, nr 313, s. 1. En gammal väl inarbetad maskinaffär. SDS 1901, nr 37, s. 4. Energisk resande inarbetad med köpmännen på mellersta & norra Sverige söker resplats. SvD(A) 1916, nr 18, s. 12 (i annons). — i allmännare anv.: åstadkomma att (ngt) får fast fot, vinner en fast o. erkänd ställning. Rigal anser .. att .. (Garniers skådespel Bradamante) uppförts först långt efteråt, sedan genren blivit så att säga inarbetad. Schück AllmLittH 3: 454 (1921).
2) garv. påbörja garvningen av (ett parti hudar l. skinn), taga i arbete. TT 1887, s. 64. Hudarne föras till garfning (inarbetas) i bestämda mängder och på bestämda tidsperioder. Hirsch LbGarfv. 96 (1898).
Spoiler title
Spoiler content