publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-BRUK. (förr) bärgv. (av inbrukare företagen) smältning (av malm i masugn l. hytta o. d.); jfr BRUKA 12 a. JernkA 1852, s. 69. Därs. 1854, s. 28. —
-BRUKA, v.1, -ning. (†)
1) inarbeta, iröra, inknåda. (Ett stop mjölk) sättes på elden, när then opsiuder, rörer man vti med en liten starck träspada, miölck (fel för miöl) så myckit man orkar inbruka. Broocman Hush. 6: 12 (1736).
2) nedplöja (gödsel o. d. i jorden). Risingh LandB 25 (1671). Giödslen .. bör .. ju förr dess häldre bredas ut och inbrukas uti Åkren. MElg (1749) i SmålHembygdsb. 4: 25. —
-BRUKA, v.2 [sannol. bildat till INBRUKARE 2; jfr äv. INBRUK] bärgv. ss. inbrukare deltaga i hyttdrift (i sht i tackjärnsblåsning i s. k. bärgsmansmasugn); förr äv. refl.: inträda ss. inbrukare l. delägare (i hytta o. d.). Kongl. Collegium (har) .. welat samtycka, att ofwann:de Hyttelagare .. sig måge få inbruka, dee förra uti Borens- och dee senare uti Holmshyttorne. NoraskogArk. 4: 195 (1714). —
-BRUKARE.
1) (†) kam. ”inhysesbonde”; äv. om utsocknes jordbrukare som äger mindre hemmansdel i en socken. Thulin Mant. 1: 121 (i handl. fr. 1692). Den, som mästa jorden ägde (å mantalet), blef inskrefven för mantals-bonde, och de mindre del-egande under namn af inbrukare, hvilka sedan efter hand utlösas skulle. Hülphers Dal. 103 (1762). De så kallade inbrukare ifrån andra socknar. Järta Kopparb. 33 (1823).
2) bärgv. (i blåsningen deltagande) medintressent l. delägare (i hytta, masugn o. d.); jfr INNE-BRUKARE. Bergv. 1: 664 (1726). För närvarande drifvas endast 6 masugnar med flera inbrukare, som blåsa hvar sina dygn. JernkA 1909, s. 147. —
-BRUNST. [av t. inbrunst] (†) åtrå, begär. OPetri Clost. F 4 b (1528). Menniskian haffuer en naturlig jnbrunst ther til (dvs. att föröka sitt släkte) j hiertat. Dens. Echt. A 3 a (1528). —
-BRUNSTIG. [avledn. av INBRUNST; jfr t. inbrünstig] (numera knappast br.) om begär l. åstundan, känsla, särsk. kärlek o. d.: häftig, glödande; stundom: innerlig. Ekblad 120 (1764). Han sprang den goda gubben vidöppen i famn och kysste honom inbrunstigt. Almqvist TreFr. 2: 162 (1842). Grebst 1År 114 (1912). —
-BRUSA. om våg o. d.: under brusande komma in (ngnstädes); nästan bl. i uttr. komma inbrusande. SvTyHlex. (1851). Atlantens vågor komma inbrusande från Oceanens vida rymder. Wachtmeister Tur. 267 (1885). —
-BRYGGA, v.1, -ning. [efter t. einbrauen; till BRYGGA, v.1] brygg. gm bryggning framställa (maltdryck); vanl. med tanke på extrakthalten hos stamvörten. Karlskrona-ölsorterna voro mycket starkt inbrygda (maltstarka), alkohol- och extraktrika. TT 1884, s. 113. Inbryggning af pilsener- och lageröl. SD(L) 1898, nr 116, s. 2. 2NF 37: 420 (1925). —
-BRYGGA, v.2, -ning. [till BRYGGA, v.2] (i fackspr.) vid byggande av (i sht lättare) fältbro o. d. i denna infoga (brodel). En 3:e ponton .. hvilken utrustas och inbryggas i likhet med pontonen N:r II. ReglBryggslagn. 1870, s. 76.
Spoiler title
Spoiler content