SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
BRYGGA bryg3a2, v.1 -er, pr. pass. brygges 32 l. (hvard.) bryggs, -de, -t, -d; äfv. (numera bl. i starkt bygdemålsfärgadt spr.) -ar, -ade, -at, -ad; förr äfv. med stark böjn. (se nedan). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); jfr BRYGD, sbst.1, BRYGG, BRYGGA, sbst.2, BRYGGARE, -ERI, -ERSKA, -NAD.
Ordformer
(-ga Ekeblad Bref 1: 111 (1652: bryggat) osv. -gja (-ia) Brahe Oec. 8 (1581), Spegel (1712); skrifningen klandras af Botin SvSpr. 42 (1777) ss. följande ett ”fördärfvadt” l. dialektiskt uttal. p. pf. n. bryg(gd)t GR 15: 248 (1543: vpbrygt) osv.; bryt BtÅboH I. 4: 161 (1632); brögt ConsEcclAboP 99 (1657). — starka böjningsformer: brugge, ipf. konj., Tegel G1 2: 4 (1622); brugges, ipf. konj. pass., GR 10: 300 (1535). bruggit, sup., BtHforsH 1: 226 (1637). bruggin, p. pf., GR 11: 10, 84 (1536); bruggitt (-ett, -edt), p. pf. n., HH XIII. 1: 92 (1563). — böjningsformer efter 1:sta konj.: GR 2: 100 (1525: bryggiath), Lieberath Knekt. 159 (1914: bryggar, bryggat))
Etymologi
[fsv. bryggia (med regelb. stark böjn.), motsv. d. brygge, isl. p. pf. bruggin; jfr isl. brugga (-aði), t. brauen, holl. brouwen, eng. brew; till en rot bhereu, bhreu, bhrŭ, troligen med bet.: sjuda]
1) framställa l. tillverka öl l. annan maltdryck, vanl. gm att mäska (ösa hett vatten på) groft malet (gröpt) malt o. låta den vunna vätskan (vörten) jäsa (efter föregående kokning); äfv. om framställning medelst kokning o. jäsning af andra drycker än maltdrycker (t. ex. mjöd) samt om tillverkning af ättika af malt efter den gamla metoden (som väsentligen är densamma som vid ölbryggning); ofta med obj. betecknande den erhållna produkten (öl, dricka, mjöd, porter, ättika osv.). The viij (dvs. åtta) lester finskt öl som hann låter brygge til hans nådis behoff. GR 6: 17 (1529). Hwar och een för sigh, will bryggia hemma i sin gårdh och icke vtj Bryggehwset. PBrahe (1649) hos Leinberg VLand 5: 35. (I lägret) brygdes honingswatn, .. och gick åt medan brygget än war warmt. KKD 3: IX (1708). En dryck, bryggad af säd, i synnerhet Hafra. Dalin Hist. 1: 225 (1747). Tunt och väl bryggat svagdricka bör du dageligen och ofta bruka. Hof Underr. 47 (1766). Med humle brygges mjödet, ej blott med honung. Tegnér (WB) 5: 15 (1825). Maltdrycker, som .. äro bryggda på annat än rent malt. TT 1897, K. s. 20. — jfr FÖR-, IN-, LÖNN-, TILL-, UPP-, UT-BRYGGA, äfvensom HEM-BRYGGD. — särsk. (numera föga br.) med obj. betecknande det hvaraf man brygger: använda (ngt) till brygd. Same malt .. må bliffue bruggit .. i gott skiipzööl. GR 11: 10 (1536). Maltet mältas i Aprill månad .., men brygges i rötmånaden. Warg 651 (1755).
2) i utvidgad o. öfverförd anv.
a) (af flera ingredienser) tillblanda l. tillaga l. tillreda (en dryck, särsk. en varm rusdryck). Brygga punsch, bischoff, en bål, äfv. en toddy, äfv. (i Finl.) ett glas toddy o. d., laga en toddy. Den röda likören, / Som nyss till barnsölet bryggdes af Mor. Bellman 3: 201 (1790). (Jag har) aldrig ännu bryggt mitt glas fullt och icke alltid druckit det engång ut. Lönnrot SvSkr. 2: 133 (1833). Familjfadern bryggde en bål. Bremer Hem. 2: 50 (1839). En hvar med sitt bryggda glas (dvs. sitt glas toddy) i handen hade något att anföra. Wetterhoff Skog 2: 46 (1887). — (i Finl.) Brygga på andra benet, .. (dvs.) brygga en toddy till. Bergroth FinlSv. 283 (1917).
b) i uttr. brygga kaffe, tillaga kaffe på det sättet att man gjuter kokhett vatten på bönorna (i st. för att koka dem tillsammans med vattnet).
3) i ordspråk o. bildliga talesätt (jfr 4). Det var annat malt, än att brygga på sådor och kornagnar! Huar .. (lybeckarna) äre, thå brygge the intit gott malt. GR 9: 304 (1534). Andre sade: Som Cancelleren bryggt, får han nu sjelf dricka ut. Schönberg Bref 2: 329 (1778; i skildring af Sverges utrikesförh. 1675). Det gamla ordspråket: ”brygga och baka lyckas icke alltid”. AHB 1: Förord (1859). — särsk.
a) [jfr liknande anv. i dan. o. t.] (i folklig personifikation) om den meteorologiska företeelsen att dimmor l. ångor uppstiga från toppen af höjder l. från fuktiga ställen. För än rägn skal komma synes kring om .. (Kullen) en dimma, hvaraf folket säger, at Kullkäringen brygger åt sig. Linné Sk. 322 (1751). Då det uppstiger dimma från mossar och andra fuktiga ställen, säger man, att mosskäringarna (mosspigorna) brygga eller ock tända sin pipa. Sundén Allmogel. 95 (1903).
b) (hvard., mindre br.) i uttr. brygga en soppa åt ngn, koka ihop en soppa åt ngn, ställa till ngt som vållar ngn besvär o. förargelse. Noreen SprStud. 1: 9 (1895).
4) [jfr motsv. anv. i fsv. o. de flesta germ. spr.; jfr äfv. fr. brasser, lat. coquere, sv. koka ihop i liknande anv.] (numera knappast br. utom i förb. BRYGGA IHOP samt ngn gg arkaiserande l. då uttr. fattas ss. en tydligt bildl. anv.; jfr 3) i allmännare anv., nästan alltid med afs. på ngt abstrakt (i sht ngt ondt l. obehagligt, ss. hat, ovilja, tvedräkt l. onda planer, stämplingar osv.): göra färdig, åstadkomma, ställa till, anstifta, vålla, ”koka ihop”, laga till; uttänka, ha i görningen; äfv. abs.: stämpla, agitera, intrigera. Brygga (ondt) för någon, förr äfv. brygga (ngn ngt ondt l. dyl.) på halsen, stämpla mot ngn. Och sagdhe tiil meed ath han hade wel bryggiath .. saadane twædrecth. GR 2: 100 (1525). Huru jag bryggde hos min herr far, så gjorde jag honom alltid kunskap om deras råd, att .. (hans omgifte) blef inte af. Horn Lefv. 54 (c. 1657). Betrachta ther, Guds Son .. / Hur han .. / .. persat blir, för thet som Adam brygt. Brenner Pijn. 23 (1727). (Kristina Gyllenstierna) var alldeles öfvertygad om att .. (Hemming Gad) bryggde något nytt skälmstycke mot danskarna. Strindberg NSvÖ 2: 17 (1906).
Särsk. förbindelser: BRYGGA (I)HOP10 (0)4. (hvard.) till 4. Och begynte fru Ebba och fru Anna Thott till att brygga ihop, att di ville gifta min herr far med fru Kirstin Brahe. Horn Lefv. 52 (c. 1657). När vulkanen ej ger ifrån sig minsta tecken till sin eldnatur, brygges det i tysthet hop en jordbäfning. (Cavallin o.) Lysander 387 (1878). Du brygger ihop ondt över oss på det sättet. Smith Colstrup 127 (1916). BRYGGA PÅ10 4. till 1, 2; särsk.: gm förnyadt bryggande öka på (ngt); bildl. Unge Rappe 56 (1835). (Man) kunde .. icke hjelpa sig med det äkta latinet, utan man måste oupphörligt brygga på af egen fabrik. De Geer Hjertkl. 83 (1841). BRYGGA UPP l. OPP10 4. till 1, 2: vid bryggande förbruka. Brygga up alt sit malt. Lind (1749). BRYGGA (ngn ngt) UPPÅ. (†) till 4. Wij förstå wäl att hann eller flere åff thet partij bryggia oss fögo gott opå. GR 8: 271 (1533). Tegel G1 2: 4 (1622).
Ssgr (till 1): A [ssgstypen uppvisad redan i y. fsv.]: BRYGG-HALM. halm som vid (hem)brygd efter urgammal metod lägges på bottnen af rostkaret, innan mäsken slås däri. Schultze Ordb. 1716 (c. 1755). Korn sås (i Lappland) nästan endast för att få brygghalm. Læstadius 1Journ. 329 (1831).
-HARTS. till öfverdrag på insidan af ölfat afsedt (användt) renadt harts; jfr BRYGGAR-HARTS. Lindberg Svagdr. 28 (1892).
-HUS, se d. o. —
-JÄST. vid brygd erhållen l. till brygd afsedd l. använd jäst; jfr BRYGGERI-JÄST. Lind 1: 775 (1749). Bryggjäst .. gör (bröd-)degen lös. Fischerström 3: 389 (1787).
-KAR. (brygg- 1717 osv. brygg(i)e- 15251855) [fsv. bryggio kar] särsk. om det stora kar i hvilket mäsken öses, för att vörten må klaras. GR 2: 267 (1525). Ther vart .. inburit i Salen itt mächta stoort bryggekar, thet man medh bästa miödh upfylte. LPetri Kr. 18 (1559). Någre bruka sätta en Bouteille med Bränvin, utan propp, uti Brygg-karet, under det Ölet jäser. Linné i VetAH 1763, s. 56.
-KITTEL. (brygg- 1734 osv. brygg(i)e- 15491739) [fsv. bryggio kätil (bryggie-, brygge-, brugge-)] jfr -PANNA. BtFinlH 3: 236 (1549). Langlet Husm. 556 (1884).
-KONST. (brygg- 1804 osv. brygge- 1749) konsten att brygga; jfr BRYGGERI-, BRYGGNINGS-KONST. Lind 1: 454 (1749).
-KORN. maltkorn; jfr BRYGGERI-KORN. Lindberg Svagdr. 12 (1892).
-KÄRL. (brygg- 1664 osv. brygge- 16651773) Murenius AV 549 (1664). Med den fasta ägendomen, som på Landet delas efter Landz-Lag, följa .. Köke- och Brygge-Käril (m. m.). Arnell Stadsl. 279 (1730).
-KÖK. (i Finl.) rum (”kök”) inrättadt för brygd; jfr -STUGA.
-KÖKSSPIS. (i Finl.) SPF 1832, s. 329.
-LAG, r. l. m. (brygg- 1697 osv. brygg(i)e- c. 16351868) om den (vanl. kokande l. heta) vätska som behandlas under brygden; särsk. om vörten; stundom liktydigt med den färdiga drycken. (Klockaren) och hans hustru (skola) bära bryggielagh och tunna ööll åth presten. Rudbeckius Kyrkiost. 42 (c. 1635). Veta huru mycket bryggelag bör tagas til en viss qvantitet Malt. VetAH 1763, s. 49. Brygglag .. En tillverkad maltdryck. Kindblad (1868).
-MÄSTARE, sbst.2 (sbst.1 se BRYGGA, sbst.1, ssgr). (fackutbildad) person som förestår själfva öltillverkningen vid (större) bryggeri. Wikforss 1: 317 (1804).
-PANNA. (brygg- 1738 osv. brygg(i)e- 15231563) [fsv. bryggio-panna (brygg- m. fl. former), isl. bryggjupanna, bruggupanna] stor panna att använda vid brygd, särsk. för att koka vörten. En brygge panne um tre tunner. GR 28: 169 (1558). Mäskkar och bryggpanna, hvardera rymmande minst 55 hektoliter. PT 1903, nr 211 B, s. 1.
-PANN-MUR. (brygge-panne-) (i vissa trakter) (inmurad) bryggpanna (med tillhörande eldstad i murverket). Nytt brygghwss, medh kiölna vthi .. sampt bryggePannemur, vthi ett rum. VDAkt. 1685, nr 61.
-PIGA. (numera knappast br.) piga som förestår brygden i ett hus; jfr BRYGGERSKA. Dalin (1850).
-REDSKAP~02 l. ~20. (brygg- 1790 osv. brygge- 15261784) [fsv. bryggio redhskaper (brygg(i)e-)] OPetri (1526) i SthmTb. 1: 116. Brygge redskap bestående af Syft- och Bryggkar, Humle Sihl Tunnetratt .. och Rost stohl (m. m.). BoupptVäxiö 1784. SFS 1903, nr 64, s. 8.
-RODER. [jfr t. ruder] (numera knappast br.) spadformigt redskap att röra om mäsken, mäskroder. Wikforss 1: 317 (1804). Dalin (1850).
-SPIS. (brygg- 1740. brygge- 16811735) (föga br.) jfr -PANN-MUR. VDAkt. 1681, nr 30. Brygg-Spisar med deras inmurade Pannor. Carlberg SthmArchitCont. C 3 b (1740). Klint (1906).
-STEN. (knappast br. utom i Finl.) i pl.: stenar som upphettas o. kastas i bryggkaret för att uppvärma brygglagen. Juslenius 56 (1745).
-STOCK. (brygg- 1611. brygge- 1554) (†) = -STOL 1. BtÅboH I. 1: 30 (1554). Wid straff får ingen hafwa egen brygståck i sit hus, utan brygga mot betalning hos Bryggaren. Fernow Värmel. 535 (i handl. fr. 1611).
-STOL. (brygg- 1781. brygg(i)e- 15891762) [fsv. bryggio stol (bryggia-, brygge-), bryggeri, bryggerirörelse]
1) (†) (mindre) bryggeri, brygghus. (Alla skola anlita stadens bryggeri) och ingen skall vid poen och straff fördrista sig at hafva någon bryggestol uti sitt huus. BtHforsH 1: 53 (1607).
2) (†) försäljning af öl, ölbod, ölstuga. Stiernman Com. 1: 352 (1589). Ingen Embetz-Man (dvs. handtverkare) eller löse Qwinna hålle Brygge-Stool, widh 20. Marck. SthmStadsord. 1: 6 (1646).
3) bänk att ställa bryggkar på. BoupptVäxiö 1781.
-STUGA. (brygg- 1751 osv. brygge- c. 1750. -stufva 17511758. -stugu c. 1750) (mindre) brygghus. Wettersten Forssa 62 (c. 1750). Brygg- och bakstuga. Strinnholm Hist. 2: 585 (1836).
-SÅ, r. l. m. bryggkar. BoupptRasbo 1750.
-TINA, r. l. f. (brygg- 1766 osv. brygge- 15491708) mindre, lågt bryggkar. BtFinlH 3: 240 (1549). FFS 1891, nr 6, s. 38.
-TRATT. BoupptVäxiö 1790.
-VATTEN. (brygg- 1736 osv. brygge- 16731682) Dybeck Runa 1848, s. 13 (i handl. fr. 1673). Ett godt dricksvatten är vanligen också ett godt bryggvatten. TT 1895, Allm. s. 227.
-VED. (brygg- 1727 osv. brygg(i)e- 16371749) [fsv. bryggio vidher]
1) i allm.: ved (äfv. ris) som användes vid brygd; äfv. (i sht förr) om bränsleved af vissa större (under olika tider växlande) dimensioner (oberoende af dess användning). All Kastwedh emellan Skären skal wara fem Qwarter och all Bryggewedh sex Qwarter lång, oanseendes thes behörige tiuckleek. ÅthskSthmStadzOrd. H 1 a (1637). Carlsson kastade ett sakkunnigt öga på skogen och fann, att der stod många famnar bryggved i mått. Strindberg Hems. 37 (1887).
2) (†) ett visst mått (tredjedelen af en famn) bryggved i bet. 1. Stiernman Com. 2: 131 (1638). (En dräng) Skall .. om Wåhrdagen hugga i Skogen 4 Bryggewedar, hwar, af 48 Trä. Rålamb 13: 52 (1690).
B (†): BRYGGE-HUS, se BRYGGHUS.
-KAR, -KITTEL, -KONST, -KÄRL, -LAG, se A.
-LAKAN. lakan att lägga öfver bryggkaret under pågående jäsning. BoupptToftnäs 1723.
-PANNA, -PANNMUR, -REDSKAP, -SPIS, -STOCK, -STOL, -STUGA, -TINA, se A.
-TRÅG. tråg att hafva mäsk i vid brygd? BtÅboH I. 1: 38 (1556).
-TÅNG. HFinlH 4: 297 (1556). BtÅboH I. 13: 299 (1638).
-TÄCKE. jfr -LAKAN. BoupptToftnäs 1723.
-VATTEN, -VED, se A.
Spoiler title
Spoiler content