INDETERMINERAD in1detær1mine4rad l. 010— (-tär- l. -tær- l. -ter-), i Sveal. äv. -e3rad2, p. adj.; n. -at.
Etymologi
[jfr t. indeterminiert, eng. indeterminate, fr. indéterminé; av lat. indeterminatus, av in- (se IN-, pref.2) o. determinatus, p. pf. av determinare (se DETERMINERA)]
(i fackspr.) icke närmare begränsad, obestämd; obegränsad. Pfeiffer (1837). — särsk. mat. obegränsad, obestämd. Indeterminerat problem, (matematiskt) problem som medgiver ett obegränsat antal lösningar. Indeterminerad ekvation, ekvation innehållande två l. flera obekanta vilka icke närmare bestämmas gm ngt annat villkor. Indeterminerade coefficienter. Delander Alg. 2: 110 (1836). (Ekvationerna) lemna .. värdena på x och y obestämda (indeterminerade). Björling Alg. 2: 17 (1849). Wahlgren LbAlg. 167 (1912).
