publicerad: 1933
INFATTA in3~fat2a, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749; under einfassung)), -NING (i fråga om konkret anv. se INFATTNING, sbst.2); -ARE (föga br., Schulthess (1885), Björkman (1889)).
Etymologi
[jfr t. einfassen; av IN o. FATTA; med avs. på bet. har ordet på flera punkter påvärkats av t. einfassen]
1) (numera i sht. handtv.) insätta l. placera (ngt i en viss omgivning); inpassa; infälla. Verelius Herv. Dedik. 5 (1672; i bild). Vtaf det att det nya tilsatte Benet (på den av Tors bockar som Tjalve skadat) ey war .. så wäl infattat, som det förra, säger Edda honom haltat. Rudbeck Atl. 3: 667 (1698). I Dalarna är .. sitsen (på kubbstolen) på de äldre exemplaren oftast infattad i sitsen. .. Annars är sitsen pålagd. Erixon Möbl. 2: XXXIII (1926). — särsk.
a) (mindre br.) med avs. på dörr, fönster o. d.: infoga, insätta. LBÄ 36—38: 96 (1800). Breda dubbeldörrar (hava) infattats, där förr små diskreta enkeldörrar med sina vredlås gåvo känslan av intimitet. TurÅ 1915, s. 165.
b) (†) inhäfta (ngt i en bok), särsk. ss. bilaga; bifoga. Förskickade Rikzens Rådh (till riddarhuset) desse infattede Fredz Condit(ioner). RARP 1: 89 (1629). (Av vissa skäl) har man .. (i denna bok) inga wisze Taflor (dvs. tabeller) willat infatta. Rosenfeldt Nav. 44 (1693). ILandtmät. 1725, s. D 3 b.
c) (†) mer l. mindre bildl. (Gud har) stadeligen infattat och intryckt vti .. (människans) samweet Trenne förnemlige egenskaper. Muræus Arndt 1: 50 (1647). Troon eller otroon, hwilka äre infattade inwertes, och vti menniskionnes hierta. Därs. 2: 269 (1648).
2) [specialanv. av 1] (i sht i fackspr.) infoga (ngt i ngt annat), med tanken särskilt fäst vid att det omslutes l. inramas; äv.: omsluta, omgiva (ngt med ngt). BoupptVäxjö 1776. Portalerna äro infattade med kolonner. Hahr ArkitH 212 (1902); jfr c β. Ämnen till infattning af borstar, s. k. borstträn. SFS 1906, nr 38, s. 46. — särsk.
a) om montering av ädelstenar, pärlor o. d. (i ädelt material). Infattadhe stenar. 2Mos. 25: 7 (Bib. 1541). En stor hafssnäcka, som med omsorg infattades i silfver och stäldes på fot. Eichhorn Stud. 3: 224 (1881). Lundegård Prom. 2: 121 (1893). — jfr O-INFATTAD.
b) (†) om inbindning av böcker, i uttr. infatta (en bok) i l. med band, inbinda (en bok). Ridderskapets och Adelens Sköldebrefs Copier (skulle) .. sädan bätre med band (bliva) infattade. RARP V. 2: 3 (1655). Tänk om någon Stor Konungslig Person .. (om flera hundra år) låter infatta mig (dvs. Argus) i et kostbart band. Dalin Arg. 1: 195 (1733, 1754).
c) om infogande av ngt i en ram l. inom en rand l. kant l. omgivande med en ram o. d. — särsk.
α) om inramning av tavlor, speglar o. d.: sätta (tavla, spegel o. d. i ram); förr äv.: inrama (tavla osv.). Schultze Ordb. 1099 (c. 1755). Infatta en helgonbild. Meurman (1846). Auerbach (1909).
β) byggn. i fråga om dörr- l. fönsteromfattning; särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret (se INFATTNING, sbst.2 1 b α). — jfr BLY-INFATTAD.
γ) innesluta (ngt i) l. omgiva (ngt med en tecknad l. målad l. tryckt bård l. ram). — särsk.
α') boktr. om anbringande av linjer, rössjor l. sirater omkring en titel, en trycksida o. d. Fahlgrén Boktr. 119 (1853). Hela sidan infattades med röda ränder. NF 11: 49 (1887).
β') (†) herald. i uttr. infattad sköldkant (bård), infattning (se INFATTNING, sbst.2 1 b β β'). Uggla Herald. 56 (1746).
δ) (i kanten) förse (ett tygstycke, ett klädesplagg o. d.) med en rand av band l. spetsar; kanta; garnera. 1 Swart grof gröntz Kiortel infattadt nedan til med band. BoupptSthm 7/5 1674. Kantande eller infattande med spetzar. Möller (1745; under chamarrure). (Bilden) visar underkanten (av kjolen) med infattade sömmar. Sömnadsb. 426 (1915).
ε) med avs. på jordområde. — särsk.
α') trädg. omgiva (rabatt, gräsmatta o. d.) med en låg häck l. med en kant av blommor o. d.; nästan bl. ss. vbalsbst. -ning, konkret (se INFATTNING, sbst.2 1 b δ).
β') (†) innesluta (ett jordområde, ss. en åker, en äng o. d., inom en inhägnad, ss. en mur, ett stängsel o. d.); inhägna. Schroderus Os. 2: 546 (1635). Effter Kyrckioherden i Fahlköping bor så långt ifrån Staden, at hans gård intet kan infattas inom Stacketet (dvs. stadsinhägnaden). Stiernman Com. 2: 288 (1640). Där rådh funnes att rödia ett stycke Engh .. och det infatta såsom en vthjordh. LReg. 258 (1651).
d) i utvidgad l. bildl. anv., särsk. med anslutning till c α; i sht i pass. Franzén Skald. 2: 28 (1825, 1828). Det hela var en leende idyllisk tafla af huslig sällhet och landtlig frid, infattad i ramen af en vacker natur. Böttiger 6: 128 (c. 1875; om livet på ett landtgods). (Huvudet var) infattadt i tofvigt rödblondt hår och skägg. Lundegård Stormf. 134 (1893).
3) [oeg. anv. av 2 a] (†) i uttr. infattad med (ngt), om föremål: besatt l. inlagd med (ngt, ss. ädelstenar, pärlor, silver o. d.; jfr BESÄTTA III 1 a). 1 Bälte (av silver) infattat medh Pärlor Rubiner och Turkoser. BoupptSthm 6/7 1669. VexiöBl. 1834, nr 23, s. 4. — särsk. utan bestämning: inlagd (jfr INLÄGGA 2). Ett paar infattade Pistoler. Stiernman Com. 1: 796 (1622).
4) [oeg. anv. av 1 o. 2] (†) inrista, ingravera (bokstäver o. d. i ngt). En Guldringh hwar uthi Sonens nampn infattat ähr. BoupptSthm 13/12 1679. Rudbeck Atl. 1: 71 (1679). Frese VerldslD 100 (1717, 1726).
5) [överförd anv. av 1] (†) (låta) införa l. upptaga (ngt i en skrift, ett protokoll, en dom o. d.); äv. utan rumsbestämning. Bergv. 1: 61 (1624). Han will alt ssådant låtha vthj doom Boken infatta. ÅngermDomb. 8/7 1643, fol. 210. Psalmer och lijksånger, i Psalme- och Sangebokene infattade. KOF II. 2: 121 (c. 1655). Länsm(annen) .. läte infatta, att (osv.). Rääf Ydre 3: 234 (cit. fr. 1687). Swedberg Dödst. b 6 a (1711).
6) (†) upptaga (ngn l. ngt i ett sällskap o. d.); inbegripa l. innefatta (ngn l. ngt i l. under en viss kategori o. d.); inrangera (ngt under en viss allmän synpunkt o. d.). Schroderus Os. 2: 800 (1635). Alle hafwa ther afflagdt then besmittade Kötzens Kiortel .. Och äro infattade vthi then stora Gvdz Församblingh. Emporagrius Oxenstierna 67 (1655). Sjelfva de synbara (natur-)verkningarne (kunna) infattas under vissa beständiga sedveller länjor agar. Nordmark ÅmVetA 1797, s. 11.
7) (föga br.) med saksubj.; motsv. 2: innesluta, omgiva; inrama. Fosz 434 (1621); jfr 2 c α. En öö, som rundt omkring infattas af hafwet. Rudbeck Atl. 1: 332 (1679). (Buxbom) tiänar til at infatta och pryda de största gångerna och partererna (i en trädgård). Ahlich 187 (1722); jfr 2 c ε α'. De tätklippta polisongerna, som infatta dubbelhakan. Ottelin BSorl 117 (1904); jfr 2 d.
8) (föga br.) med saksubj.: (i sig) innefatta, omfatta. Sylvius Mornay 25 (1674). Den Leoninska stadsdelen, infattande vatikanska kullen med äldsta Peterskyrkan .., sammanhängde med staden genom .. Hadriani brygga. Strindberg HMin. 2: 62 (1905).
9) (†) gripa.
a) taga l. hålla (ngt, eg.: inneslutet, i sin hand); äv. i bild; jfr FATTA 5. Rudbeck Atl. 2: 405 (1689). Then (som) starcka wädrets fart infattar i sin hand. Spegel ÅPar. 5 (1711).
b) närmande sig bet.: infånga, insnärja. (Han) hafver så småningom med gode ord, lochninger och gåfvor infattat them (dvs. prästerna av den grekiska religionen), att the och begynna lära sine catechismi stycker. RP 8: 227 (1640).
10) (†) med avs. på uppfattning, mening, tanke o. d.: bilda sig, börja hysa, omfatta; få; jfr FATTA 6 a ζ. Rudbeckius KonReg. 336 (1616). (Jag) seer .. att derass infattade meningh inthet lätteligen ståår at förandra. VDAkt. 1677, s. 376.
11) (†) skaffa sig en klar uppfattning av (meningen med l. innehållet av ngt), uppfatta; äv.: inhämta uppgifter om l. taga reda på (ngt); jfr FATTA 7. Feltherren bad, thed alt skulle opsättjas skrifteligen i Cammaren, att man så myckit bättre må kunne alle förslagen infatta och collationera thed ene med thed andra. RP 4: 164 (1634). Huru .. Landetz storheet (skall) infattas, affmätas och affdelas. Rudbeck Atl. 2: 3 (1689). 2RA 1: 20 (1719).
12) (†) i fråga om framställning i tal l. skrift.
a) i uttr. infatta (ngt) i skrift o. d., framställa l. uppsätta (ngt) skriftligen, ge skriftlig form åt (ngt); jfr FATTA 8 a. (Isl.) Skrasettia .. (sv.) Infatta i skrifft och stadgar, (lat.) In scriptum & statuta redigere. Verelius 230 (1681).
b) avfatta; jfr FATTA 8 b. Iagh (har) vthi thetta sidsta närwarande Trycket flijtigt corrigerat, thz som syntes vti then förra Edition mörckt infattadt. Muræus Arndt 1: A 4 b (1647). Sylvius Curtius 19 (1682).
Spoiler title
Spoiler content