publicerad: 1933
INFATTNING in3~fat2niŋ, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. indfatning, t. einfassung]
1) (i sht i fackspr.) till INFATTA, v.2 1 o. 2 samt 7: ngt vari ngt annat är insatt (o. fäst) resp.: ngt som omgiver l. innesluter ngt. Infattningarna för de elektriska glödlamporna. TT 1899, Allm. s. 98. SFS 1906, nr 38, s. 17. — jfr GLÖDLAMPS-, HORN-, TRÄ-INFATTNING m. fl. — särsk.
a) till INFATTA, v.2 2 a. Serenius (1734; under collet). JournManuf. 4: 116 (1834). Juvelerna framlemnades, utbrutna ur sina infattningar. Malmström Hist. 4: 188 (1874). MeddSlöjdF 1884, s. 140. — jfr GULD-, SILVER-INFATTNING m. fl.
α) till INFATTA, v.2 2 c β Carlberg SthmArchitCont. D 1 a (1740). Af fönsterrutornas infattning stöptes kulor. Lundegård Stormf. 54 (1893). Hallström Händ. 31 (1927). — jfr DÖRR-, FÖNSTER-INFATTNING.
β') herald. en i fältet inryckt bård löpande parallellt med fältets ytterkant, på ngt avstånd från denna. Schlegel o. Klingspor Herald. 45 (1874). 2NF (1909).
γ) till INFATTA, v.2 2 c δ: kantning, garnering. På Eschabraquet måste infattningen ändras. GenMRulla 1687, s. 845. NJournD 1858, s. 59. Quennerstedt Torneå 2: 96 (1903). — jfr MOARÉ-, NÄSDUKS-, SAMMETS-INFATTNING m. fl.
δ) trädg. till INFATTA, v.2 2 c ε α': låg häck l. kant av blommor kring en rabatt l. gräsmatta o. d. VetAH 1798, s. 52. En tät infattning af isop som klippes, blir utmärkt vacker. HbTrädg. 2: 35 (1872). 2NF 18: 207 (1912). — jfr BUXBOMS-, ISOPS-INFATTNING m. fl.
c) till INFATTA, v.2 2 d o. 7. SvLitTidn. 1818, sp. 511 (bildl.). Wallin 1Pred. 1: 348 (c. 1830). Den lilla skogssjön låg mörk och djup i sin infattning af gammal bokskog. Benedictsson Ber. 7 (1887). (Den runda hyddan) bildade (i den kalla norden) en normalare infattning kring husets värmekälla, härden, än det fyrsidiga huset med sina döda hörn. Flodström SvFolk 282 (1918).
2) (†) till INFATTA, v.2 3, om infattad sten o. d. Ringar med oächta infattning af Glas eller andre Bergarter. FörordnUtrVar. 1734, s. B 2 b.
Spoiler title
Spoiler content