publicerad: 1933
INGÅ in3~gå2, äv. iŋ3~, v. -går, -gick, -gingo, -gått, -gången; se för övr. GÅ. vbalsbst. -ENDE; jfr INGÅNG.
Ordformer
(ingå 1526 osv. ingånga 1609—1681. ingångandes, p. pr. 1526. ingångit, sup. 1637—1872)
Etymologi
I. intr.
1) (gående) begiva sig in (i ett land l. en stad l. byggnad o. d.); utom i b numera nästan bl. i p. pr. o. pf. samt ss. vbalsbst. -ende. Hwar han ingick j byianar eller städherna .. lagde the the kranka på gatonar. Mark. 6: 56 (NT 1526; Bib. 1917: gick in). Hwar och en ware skyldig strax vidh sin ankomst ingå i kyrkian. KOF II. 2: 13 (c. 1655). Vi ingingo i ett litet hörnrum, beläget vid ändan af den långa slottsvåningen. Almqvist DrJ 5 (1834). Wåhlin Skoltal 143 (1889). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i uttr. ingå till ngn, gå in till ngn; äv. i bild (jfr b). Sy, iach ståår för dörenne och clappar, om någhor hörer mina röst och vplåter dörena, skall iach ingå till honom, och hålla natward medh honom. Upp. 3: 20 (NT 1526; Bib. 1917: gå in). Skall Byrgie i Hollm gå sigh frij, .. atth han iche medh berådh motth ingich till Tim Pettirssonn, atth willa honom skada giöra. SkrGbgJub. 6: 253 (1591). — särsk. (†) i fråga om besök hos en kvinna i avsikt att hava samlag med henne. Gudz söner ingingo til menniskiors döttrar, och the födde barn. 1Mos. 6: 4 (Bib. 1541; Bib. 1917: gå in). (Han) blifwer än ther wijdh att han till dato icke haf(ve)r till samma hoorkona ingåt. VDAkt. 1686, nr 110.
b) (i sht i högre stil; jfr dock γ, δ, ε, ϑ, ι) mer l. mindre bildl. (jfr a); särsk.: inträda (i en krets av personer l. på ett värksamhetsområde l. i livet l. en viss livsform o. d.). Men med Jesus Christus, vår Frälsare, är Gud sjelf ingången i menskligheten. Rudin 1Evigh. 1: 46 (1871, 1878). Forsslund Djur 21 (1900). — särsk.
α) i vissa numera obr. uttr. vari ordet är sammanställt med utgå; jfr INGÅNG 1 c α. Iach är dören, Huilkin som ingår j genom mich, han skall bliffua förwarat, och skall ingåå och vthgå, och finna beet. Joh. 10: 9 (NT 1526; Bib. 1917: gå ut och in). Welsignat skalt tu wara när tu ingåår, welsignat när tu vthgåår. 5Mos. 28: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: vid din ingång). — särsk. i förb. ut- och ingå, övergående i bet.: (kunna) sköta sina åligganden (ss. ledare). (Moses sade:) Iagh är j dagh hundradhe och tiwghu åra gammal, iagh kan icke meer vth och ingå. 5Mos. 31: 2 (Bib. 1541; Vulg.: egredi et ingredi; Luther: aus vnd eingehen; Bib. 1917: vara ledare och anförare).
β) (i sht i religiöst spr.) i sådana uttr. som ingå i Guds rike, i (det eviga) livet, o. d., förr äv. ingå till livet l. evigt liv o. d. Bäter är tigh ingå vthi liffuet halter eller lemmalösz, än tw skulle (osv.). Mat. 18: 8 (NT 1526; Bib. 1917: ingå i livet). Ingå j gudz rijke. Joh. 3: 3 (NT 1526; Bib. 1917: få se Guds rike). Then som wil ingåå til Lijffuet, måste til pricka hålla Bodhorden. Phrygius HimLif. 157 (1615). Til äwigt Lijff ingå. Lucidor (SVS) 345 (1673). Wisén Tal 15 (1881).
γ) (fullt br.) i uttr. ingå på en bana (på ämbetsmannabanan o. d.), slå in på en bana, äv. (numera mindre br.) ingå i ett yrke (förr äv. i en näring l. ett näringsfång), ägna sig åt ett yrke. KyrkohÅ 1908, s. 227 (i handl. fr. c. 1780). Landtmannanäringen är fri och öpen för hvar och en som deruti vil ingå. LBÄ 18: 71 (1798). Ingå i något förmonligt näringsfång. Därs. 32: 39 (1799). (Det) beslöts .. att låta .. (Armfelt) ingå i sina fäders yrke och blifva militär. Tegnér Armfelt 1: 8 (1883). Ingå på den praktiska tjenstemannabanan. Wisén i 3SAH 4: 134 (1890). jfr (†): Wee them, för ty vthi Caijns wägh äro the ingångne. Judas 11 (NT 1526; Bib. 1917: trätt in på Kains väg).
δ) (fullt br.) ss. medlem l. tjänsteman l. delägare o. d. inträda (i en sammanslutning resp. en institution l. affär o. d.); äv. (numera föga br.) i fråga om inträde i skola l. kloster o. d. Många barn .. ingå i scholan. Nordin Bet. XXXVIII (1785). I denna sammankomst förelades dem (dvs. protestanterna) att öfverenskomma: om enhälligt ingående i Heilbronska Union. FBurman i 1SAH 4: 39 (1791, 1809). I den allmänna Brandförsäkringsinrättningen måste hittills hvarje hus i städerna ingå. Palmblad Norige 248 (1846). Martinus IV .. gaf klostret rätt att besitta hvad det erhöll med personer, som der ingingo. NF 13: 1221 (1889). Hennes son .. ingår som kompanjon i affären. SvD(A) 1909, nr 305, s. 7.
ε) (fullt br.) i uttr. ingå i ngns l. en viss tjänst, inträda i ngns l. en viss tjänst; förr äv. ingå som skollärare o. d., taga tjänst ss. skollärare o. d. Ingå i rikets tjänst, i dansk tjänst. De fleste (magistrar) antingen qvarstadna vid Akademien, eller ingå som Skol-Lärare eller Regements-Prester eller Hus-Predikanter. Tegnér (WB) 8: 198 (1837). Om ni .. / Vill ingå i min tjenst och öfvergifva / Er plats i Warschaus hof .. / Så (osv.). Wecksell DHjort 110 (1862). WoH (1904).
ζ) (†) i sådana uttr. som ingå i ett förbund med ngn, sluta förbund med ngn; ingå i äktenskap l. giftermål (med ngn), gifta sig (med ngn); ingå i närmare bekantskap l. vänskapligt förhållande med ngn, göra närmare bekantskap med resp. träda i vänskapligt förhållande till ngn; jfr II 1 b, b α. The woro betänckte medh honom vthi ett rättmätigt Förbund at ingåå. Schroderus Liv. 796 (1626). Beme(l)te Solldat .. ähr nu i eett annat äcktenskaph ingången. VDAkt. 1663, nr 393. Vi (tro) oss vara mycket behagelige för dem, med hvilka vi ingåt i närmare bekantskap. Liljestråle Kempis 16 (1798). Ödmann StrFörs. 1: 7 (1799). Emanuelsson Polyb. 1: 388 (1833). Agardh ThSkr. 1: 19 (1842, 1855).
η) (†) i sådana uttr. som ingå i (ett) kontrakt med ngn, sluta kontrakt med ngn; ingå i entreprenad, åtaga sig entreprenad; ingå i borgen, ikläda sig borgen; jfr II 1 b, b δ. G1R 9: 19 (1534). Konungl. Maij:t .. hafver ingått uthi ett contract medh den edle och välborne herr Jacob De la Gardie. AOxenstierna 2: 324 (1618). Åtskillige omtänksame Landtmän torde vara hugade at ingå i någon slags entreprenad om gödslen. Posten 1768, s. 71. Är en Löftesman för det han ingått i borgen, dymedelst betagen all åtkomst att jemka sitt betalningssätt ..? AdP 1789, s. 887.
ϑ) (fullt br.) i uttr. ingå i sitt adertonde år o. d., fylla sjutton år osv. Vid Riksdagen år 1672 (hade) blifvit afslutadt, at Konungen (dvs. K. XI), som då ingått i sitt adertonde år, Regeringen sjelf tilträda skulle. Schönberg Bref 2: 299 (1778). WoH (1904).
ι) (i kanslistil) i uttr. ingå (till en myndighet) med en anhållan l. framställning l. hemställan o. d., ingiva l. inlämna (hos en myndighet) en anhållan osv., hänvända sig (till en myndighet) med en anhållan osv. LoW (1862; med hänv. till ingifva). Hofrätten .. ingick med en hemställan till Kongl. Maj:t, att jag måtte förordnas till adjungerad ledamot under de tre första månaderna af 1847. De Geer Minn. 1: 110 (1892).
2) (numera föga br.; se dock b) om sak: passera in, inkomma, införas, intränga, gripa in o. d. Förstå j icke, ath alt thet som ingår genom munnen, thet går j bwken, och haffuer sin natwrligha vthgang. Mat. 15: 11 (NT 1526; Bib. 1917: går in i munnen). (Sår) som djupt in i substantzen eller iholigheterne ingått. Acrel Sår 20 (1745). Man tillstänger spegeln medelst tvenne små hakar, vid F, som ingå uti små plåtöglor. Daguerre 31 (1839). Hålet der .. (vapnet) ingått .. har genom supuration blifvit rundadt. Nilsson Ur. I. 1: 96 (1843). Musklerna fästa .. (tungan) på det sätt att deras trådar ingå i henne, för det mesta i form af snedt uppstigande stråk. NF 16: 922 (1892).
a) om vattendrag: rinna in, flyta in (i ett annat vatten). Indalsälfven är detta landskaps förnämsta vatten, hvilket dels samlas i Storsjöns bäcken dels längre ned ingår i hufvudfåran. TurHb. 1: 106 (1894).
b) (fullt br.) ankomma, anlända, (gm transport) erhållas (ngnstädes).
α) om inkomster (avgifter, räntor o. d.): inflyta, erhållas, komma (ngn) till handa. Sedan likvid ingått (handel.). Att någhon ny rentte jngåår till bisps bårditt. G1R 7: 59 (1530). De in- och utgående beloppen antecknas genast i särskilda memorialböcker. Samtiden 1871, s. 164.
β) i fråga om import; särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.: som införes l. importeras; äv. (numera knappast br.) i överförd anv., i uttr. ingående tull, införseltull. Dee .. skole .. nu här effter i tu åhr aff the ingående vahrur pro cento giffva 3. RP 5: 133 (1635). Måste borgrarne sträfva, att få den ut- och ingående tullen så lindrig som möjligt. Palmblad Norige 385 (1846). Från England ingår för ungefär en tredjedel af hela importvärdet. Skogman Eug. 1: 122 (1854). HbSkogstekn. 505 (1922).
γ) om skrivelse, underrättelse o. d.: inkomma, anlända, erhållas; äv.: (senare) befordras (till ngn), ”följa”. Hinner .. ej denna gång att tillfoga nyheterna ifrån Torpet, men de skola ingå med nästa bref. MoB 2: 7 (1791). På lång tid hade från honom inga tidningar ingått. Ödmann MPark 2 (1800). I Peru hade underrättelse ingått, att (osv.). Andersson Verldsoms. 1: 200 (1853). Efter att det hotande kanslersbrefvet ingått (till konsistorium). Annerstedt Rudbeck Bref LXXXVII (1899). (†) Någor eder scriffuilsse som i haffue latit ingå hijdth i rijkit. G1R 5: 31 (1528).
c) (fullt br. i fackspr., särsk. bef. o. byggn.) i p. pr. i adjektivisk anv., om vinkel, hörn o. d.: vänd inåt, riktad inåt. König Mec. 78 (1752). Allt efter som en befästning är afsedd för eldgifning i en eller flera riktningar, bör .. dess eldlinie vara rak eller bruten; i senare fallet säges den bilda utgående eller ingående vinklar. Zethelius Fältarb. 21 (1892). Ekhoff StClem. 46 (1912).
d) (†) få rum l. rymmas (i ngt). Stoora mått ther tree eller fyra kannar ööl aff Stockholms mått ingåår. Bullernæsius Lögn. 361 (1619).
e) (†) i vissa bildliga uttr. Förbannelse .. är ingången j hans inelffuer såsom watn, och såsom olia vthi hans been. Psalt. 109: 18 (Bib. 1541; Bib. 1917: trängde .. in). Orgelns .. fullstämmiga toner .. sänkte sig ned till åhörarne, och ingingo varmt i deras hjertan. Almqvist DrJ 436 (1834).
3) (†) intåga l. inrycka (i ett land l. en stad o. d.). Cromwell är med hela sin armee ingången wthi Londern. Ekeblad Bref 1: 253 (1653; rättat efter hskr.). (Königsmark) ingick nästa år i Meissen, skattlade hårdt ÖfverAmtet Dresden och satte sig öfver Elbe-strömmen in i Vogtland. Nordin i 2SAH 5: 16 (1807).
4) sjöt. om fartyg resp. om person(er) som färdas med fartyg: färdas in; löpa in. Den 16:de ingingo Ryssarne i Ortalaviken utan motstånd ända upp till Ortala kronobruk. Malmström Hist. 1: 69 (1855). På eftermiddagen fördes den gamla frun och assistenten på lotsbåten till en ingående ångare. Strindberg Hafsb. 234 (1890). Lots .. må endast i händelse av trängande nöd lämna lotsbiträde åt fartyg för ingående till annan plats än den, dit fartyget .. skall ingå. SFS 1920, s. 698. — särsk. i uttr. (vara) på ingående, (befinna sig) på färd in. Vid 1-tiden passerades .. Vinga af ”Hohenzollern” på ingående, åtföljd af örlogsfartyget ”Gefion”. PT 1897, nr 153, s. 2. Ångaren ”Paran” från Bergen .. var på ingående i Helsingborgs hamn. LD 1903, nr 142, s. 2.
5) (numera föga br.; se dock c) i förb. med prep. i: inlåta sig på (en handling); medvärka l. deltaga i (en handling). Thet första året et ämne utgifvit är, böra Academiens Ledamöter theröfver icke arbeta, eller i täflan om priset ingå. 1SAH 1: 39 (1786, 1801). Danska flottan, ehuru den syntes vilja ingå i drabbning, gjorde dock icke allvar deraf. Nordin i 2SAH 4: 34 (1804). Ljunggren Resa 110 (1871). (†) Jagh haffuer jngått vthij een handell om någre sacker medh Gabriell Michou. BtÅboH I. 1: 79 (c. 1615). — särsk.
a) i uttr. ingå i stämplingar (förr äv. i intriger o. d.). De skämmas at ingå i så låga intriguer. Porthan BrefSamt. 1: 86 (1783). (Hertig Adolf Johan) ingick med riksrådet Bengt Skytte i stämplingar mot förmyndarna. NF 15: 183 (1890).
b) i uttr. ingå i resonemang(er) (förr äv. i konversation l. samtal). Rosenstein 1: 132 (1789). Innan vi ingå i något vidare resonnemang, så tillåt mig förklara. Palmær Eldbr. 100 (1839). Ingå i conversation. Palmblad Nov. 1: 10 (1840). Han .. ingick i resonemanger om både politik och litteratur. De Geer Minn. 1: 35 (1892).
c) (fullt br.) i sådana uttr. som ingå i beskrivning l. framställning l. förklaring l. granskning l. kritik l. prövning (av ngt) o. d. Posten 1769, s. 446. Innan jag ingår i granskning af de skäl Lag-Utskottet anfört mot min motion, ber jag få anmärka (osv.). RiksdP 1873, II. 2: 264. Värdshusvärdarna tyckte om honom, ty han .. ingick aldrig i någon närmare kritik af brödets ålder, vinets ungdom (osv.). Hedenstierna Kaleid. 58 (1884). Häradsrätten har härvid egt ingå i verklig pröfning af .. frågan om (osv.). Kallenberg CivPr. 1: 301 (1918). — särsk. (i sht jur.) i uttr. ingå i svaromål. AdP 1789, s. 314. (Svaranden) är .. ej förbunden att ingå i svaromål om något annat rättsligt mellanvarande med käranden än det, som angifvits i stämningen. Kallenberg CivPr. 2: 264 (1928).
6) tränga in l. fördjupa sig l. sätta sig in (i ett kunskapsområde); numera bl. (föga br.) ss. vbalsbst. -ende samt i p. pr. (se slutet). Almqvist TreFr. 1: 59 (1842). Geijer befarade att en modern konstnärsande icke skulle mägta ingå i forntidens föreställningssätt eller, om han kunde det, icke blifva af sin samtid förstådd. Estlander KonstH 559 (1867). (Undersökningen) vittnar om trofast ingående i den skaldeindividualitet, som det gällt att teckna. GHT 1896, nr 115 B, s. 1. — särsk. [efter t. eingehend] (fullt br.) i p. pr. i adjektivisk (o. adverbiell) anv.: som tränger in (i ett kunskapsområde), som går i detalj, djupgående, grundlig. En ingående granskning, kritik, undersökning. Samtiden 1873, s. 320. Ingående studier. Framtiden 1877, s. 125. Man måste ha studerat ämnet riktigt ingående för att kunna uppträda med ringaste spår af auktoritet. Lundegård Prins. 204 (1889). En ingående omprövning av det rådande systemet. SvD(A) 1932, nr 78, s. 4.
7) i förb. med prep. i l. på: (vid undersökning l. muntlig l. skriftlig framställning) komma in på l. behandla l. uppmärksamma l. sträcka sin uppmärksamhet till (ngt); äv. med sakligt huvudord.
a) i förb. med prep. i; numera mindre br. utom i uttr. ingå i detaljer l. enskildheter. Adlerbeth Ant. 1: 219 (c. 1792). Utrymme nekar oss att ingå i dessa tvistefrågor. Palmblad Norige 342 (1846). Det är icke min mening att här närmare ingå i enskildheterna af Kants pliktlära. Rydberg FilosFörel. 4: 41 (1878). Naturen är för kunskapen oåtkomlig på annan väg än genom att ingå i detaljer. Anderson i 3SAH 7: 257 (c. 1880).
b) i förb. med prep. på. Samtalet fick en allvarsammare vändning och ingick på en fråga, som intresserade dem alla. Rydberg Ath. 249 (1859). Etiketten liksom fordrade att man (vid samtal) ej genast fick ingå på det som mest beklämde hjärtat. VL 1901, nr 34, s. 3. Att närmare ingå på orsakerna härtill skulle emellertid föra för långt. SvTidskr. 1931, s. 362.
8) i förb. med prep. på (förr äv. i l. till): gå in på (ngt), gå med på (ngt), medgiva l. bevilja l. acceptera l. samtycka till (ngt); jfr II 3. Forszee wij oss .. ati ecke jngå wele på någen fordragt eller forlikilse med fienderne. G1R 9: 206 (1534); jfr 5. RARP 1: 51 (1627). Och har jag icke nekat antingen til Capital eller Interesses betalande, fast jag icke kan ingå uti at betala för längre tid än jag haft lånet. VDAkt. 1784, nr 264. Cronhjelm och De la Gardie försäkrade, att England aldrig skulle ingå på detta vilkor. Malmström Hist. 1: 91 (1855). De Geer Minn. 1: 198 (1892).
9) i förb. med prep. i: införlivas med (ngt), bliva en del av (ngt), vinna fotfäste i (ngt). Han (dvs. G. III) förtjustes af nya och vågade snilledrag, af djerfva skapelser äfven i språket, men dessa ingå långsamt i allmänna bruket. Beskow i 2SAH 31: 260 (1859). Newtons och Lockes stora upptäckter börja ingå i det allmänna medvetandet. KWarburg i 2SAH 59: 255 (1882).
10) utgöra en beståndsdel (i ngt) o. d.; vanl. i förb. med prep. i: (ss. en beståndsdel l. faktor o. d.) förefinnas i l. tillhöra (ngt), vara inbegripen l. medräknad i (ngt), omfattas av (ngt). Clisteer, ther Aloe, Malört och bitter Mandel olio ingår. BOlavi 73 a (1578). Den lägre flygeln (av Stockholms slott), som i norr omsluter Logården, ingick icke i den ursprungliga planen. Estlander KonstH 412 (1867). Med margarin afses .. hvarje smörliknande vara .. såvida deri ingår fett, som ej är framstäldt ur mjölk. SFS 1889, nr 44, s. 1. Det ingick i systemet, att ingen tilläts blicka in i mer än vad som var nödvändigt. Hallström Händ. 28 (1927).
11) om tid: taga sin början, inträda, börja. Förän thetta nye år inginge. G1R 17: 3 (1545). Wid begynnelsen af thetta nys ingångne Seculo. Block Progn. 39 (1708). Då Oktober ingick, kunde Gabriella nästan icke mera arbeta. Carlén Rosen 643 (1842). Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå. Luk. 23: 54 (Bib. 1917). — särsk. i p. pr.; dels i förb. med sådana tidsbestämningar som nu l. snart, dels (numera knappast br.) övergående i bet.: som följer närmast härefter, som (nu) står för dörren. Ickie allenast detta nu ingoende, utan många flere efterföljande åhr. OxBr. 8: 196 (1648). Van der Nots bröllop står i ingående vicka och mitt sedan något därefter. Ekeblad Bref 2: 313 (1662). Öfvanbe(mäl)te soldaat är intit säker om han j ingående vecka fåår blifva hemma. VDAkt. 1681, nr 341. Det snart ingående året. HWijk (1842) hos Wrangel Blåögda 145. Det ingående året. Cannelin (1921). (†) Dette tillstundende ingående åhret. OxBr. 8: 207 (1649).
12) bokhåll. i p. pr. i adjektivisk anv.: som föreligger l. upprättas vid början av en räkenskapsföring l. ett räkenskapsår o. d.; i uttr. ingående balans(konto), behållning. Ingående balance el. behållning. Weste 1: 985 (1807). I den ingående balansen ifrån 1717 upptages kronans fordran till daler s:mt 464,251: 11,3. Järta 2: 286 (1824). Verkets ingående balans vid årets början utgjorde 1,672,940 Rdr 33 sk. 7 rst. VexiöLT 1842, nr 26, s. 1. Ingående Balans-Konto. Smedman Kont. 2: 8 (1872).
13) (†) draga ihop sig, krympa; äv.: förminskas, inskränkas. (Adeln kan) wäl lijda, att de (dvs. borgerskapets vanliga kontributioner) för Städernes Borgare något ingå. RARP 4: 493 (1650). Schultze Ordb. 1443 (c. 1755).
14) (†) indragas, nedläggas, inställas. De Tuliske Berg-verken äro nu mäst ingångne, .. för Skogens besparing i följe af en Ukase. Rabbe ÅmVetA 1770, s. 22. Cavallin (1875; med hänv. till indragas, inställas).
II. tr.
1) († utom i b) inträda i (ett visst förhållande l. tillstånd o. d.); inlåta sig på (ngt), giva sig in på (ngt); sätta i gång med (ngt); utföra, företaga, förehava, göra; jfr I 1 b, 5. G1R 28: 468 (1558). Til Fäderneslandetz befrijelse, wågade han at ingå ett Speel, thet ock honom så wäl och lyckeligen vthgick, såsom han thet frijmodeligen begynte. Girs G1 5 (c. 1630). Så hafuer han och på 9 åhrs tijdh inthet sängalagh medh henne ingåt. VDAkt. 1651, nr 126. Du måtte ha et osedvanligt godt tålamod, som kunnat ingå en carriere, där brödbiten .. är hiskeligt långt ur sikte. Wallenberg (SVS) 2: 139 (1771). Flere förmögna, för de fattigares uppfostran ömmande personer ingingo .. subskriptioner till inrättandet af .. skolor för de arbetandes barn. Berzelius Res. 150 (1818). — särsk.
a) med avs. på strid l. tvist o. d. SColumbus Vitt. 87 (c. 1670). Hercul måste draga diit och till prof ingå en slachtning med dem. Rudbeck Atl. 3: 651 (1698). Om vi til äfventyrs härutinnan skulle vilja ingå någon tvist. Kling Spect. H 2 b (1735). De tvenne trollkarlarne (överenskommo) att .. ingå ett envig, hvarvid endast trollkonster .. skulle begagnas såsom vapen. Castrén Res. 1: 23 (1852).
b) (fullt br.) träffa avtal l. överenskommelse om (ngt), gm avtal l. överenskommelse bringa (ngt, särsk. ett visst förhållande, ss. fred l. vapenvila l. förlikning o. d.) till stånd; träffa (ett avtal l. en överenskommelse); bilda, stifta (ett förbund o. d.); jfr I 1 b ζ, η. G1R 9: 192 (1534). (Äktenskapsmål skola först anmälas i domkapitlen) och ther försökias, om en god och wänlig förlijkning kan ingås. Kyrkol. 15: 1 (1686). Jag Margreta Reuterholm hafver uti vänlighet ingåt ett contract med min systersohn. MReuterholm (1723) i VgFmT II. 6—7: 144. Den, som .. på nesliga vilkor ingår förbund med sina Andeliga fiender. Hagberg Pred. 2: 38 (1815). Vapenhvila var ingången. De Geer Minn. 1: 272 (1892). Nilsson FestdVard. 31 (1925). — särsk.
α) med avs. på äktenskap l. trolovning l. förlovning l. erotisk förbindelse; förr äv. med avs. på bekantskap l. vänskap; jfr I 1 b ζ. Tå han (dvs. Olaus Enequist) medh .. Elisabetha Mårtensdotter Nycopensis, ächtenskapz förbund ingeck. SColumbus Vitt. 108 (1667). Folcket skal förmanas, at intet lätteligen ingå någre wilkorlige, och til lång Tijd anstående Trolofningar. Kyrkol. 15: 17 (1686). Jag (sökte) efter någon Europer, som jag kunde ingå bekantskap med. Sahlstedt TuppSag. 27 (1759). Hallström Than. 203 (1900). Gotlänningar, som ingått kusingiften. SvD(A) 1923, nr 34, s. 5.
β) (†) med avs. på (ideell) förening o. d.: bilda. Odhelius ÅmVetA 1815, s. 3. Härvarande (dvs. i Karlstad befintliga) Gymnasii-Ungdom har ingått en Måttlighetsförening. VexjöBl. 1831, nr 19, s. 2.
γ) (†) i sådana uttr. som ingå (ett) köp l. byte o. d., avsluta ett köp osv. Ingå köp. FörarbSvLag 1: 49 (1688). Om ni ville ingå handel med mig. Mellin Nov. 1: 363 (1830, 1865). 1653 hade drottningen medgifvit Arvid Wittenberg att ingå ett byte (av gods med universitetet), men konsistorium ville ej taga hvad han bjöd. Annerstedt UUH 1: 376 (1877).
δ) (numera mindre br.) ikläda sig l. åtaga sig (en förpliktelse l. en borgen); förr äv.: giva (ett löfte); jfr I 1 b η. Det löftet, jag med berådt och välbetänkt mod ingått. Tessin Bref 2: 271 (1755). Jag hade .. ingått borgen för ett lån, som Holmerz tagit. Blanche Bild. 4: 160 (1865). Borgen är af flera slag, och kan för gäld ingås af en eller flera. Smedman Kont. 5: 26 (1872). Han (hade) ej ingått några förpligtelser, som kunde hindra (osv.). Odhner G3 1: 487 (1885).
2) kem. i uttr. ingå förening (med ett ämne), om ämne: (kunna) förenas (med ett ämne) så att ett nytt ämne uppstår. Klor ingår förening med alla elementer (utom fluor). Rosenberg OorgKemi 193 (1887). NoK 4: 9 (1921).
3) (†) gå med på (ngt), gå in på (ngt); foga sig i (ngt); medgiva; bevilja; villfara; antaga, acceptera; jfr I 8. G1R 29: 712 (1560). Til att contentera dom .. haver jag mostte ingå alt som die bejertte. OxBr. 11: 554 (1626). Män alldenstund meij därom ingen befalningh giffven ähr, haffver jagh hans begärande inthett tordz ingå. Därs. 604 (1632). Du har ju en gång lofvat at .. i ingen måtto begära något af mig, som jag ej frivilligt vil ingå. Ullman Frök. 61 (1780). Och på Riksdagen 1649 ingingo äfven de fleste (skatte-, krono- och frälsehemman) denne bevillning, för att undslippa den så kallade Krono-skjutsen. Stiernstolpe Arndt 1: 19 (1807).
Spoiler title
Spoiler content