publicerad: 1933
INHUGG in3~hug2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. indhug]
1) (mindre br.) (häftigt) angrepp med (hugg)-vapen; särsk. mil. inhuggning; jfr INHUGGA, v.1 1. Rydberg Frib. 377 (1857). Det preussiska kavaleriet .. fick tillfälle att göra inhugg på några mobilkompanier. Rappe Nordarm. 52 (1874). 1LundagKron. 261 (1918). — bildl.; särsk. i fråga om angrepp i tal l. skrift. H(ammarsköld) .. gjorde inhugg på Tegnérs vittra ära. BL 17: 61 (1849). GHT 1897, nr 226, s. 3. Det är något i hans inhugg på dessa (uppgifter), som minner om (osv.). SvD 1912, nr 13, s. 8.
2) (i sht i fackspr.) huggande med äggredskap, stundom vapen, för åstadkommande av fördjupning resp. sår; äv. mer l. mindre bildl.; jfr INHUGGA, v.1 3. CVAStrandberg 5: 138 (1862; bildl.). Även vid fällning med såg måste dock yxan användas för inhugg å den sida, dit man vill fälla trädet. Geete o. Grinndal 125 (1923).
3) (i sht i fackspr.) konkret (jfr dock den bildl. anv. nedan): gm huggande med äggredskap (l. vapen) åstadkommen (vinkel- l. kilformig) fördjupning; skåra, hack; äv. i allmännare anv.: ingående vinkel, inskärning, hak, särsk. i terränglinje. Acrel Sår 74 (1745). Inhugg i eggen (på en vapenklinga). UB 6: 124 (1874). Ett mindre inhugg å trädets fallsida göres, och sågskäret anbringas, så att det träffar inhuggets nedre kant. Haller o. Julius 229 (1908). I denna härliga ekäng .. har man .. för jordtäkt gjort ett fult inhugg på nordsidan. Sernander SthmNat. 173 (1926). — bildl.; stundom: minskning, avbränning, avbräck. BL 22: 262 (1855). Man bör beräkna så, att arbetskostnad och transport icke göra för stora inhugg i handteringen. Skogvakt. 1894, s. 282. Att göra verkliga inhugg på traditionellt utgående anslag möter stora svårigheter. SvD(A) 1930, nr 320, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content