INKONVERTIBEL in1konvärti4bel, äv. iŋ1-, l. 01—, l. -ær-, adj. -bla.
Etymologi
[jfr t. inkonvertibel, eng. o. fr. inconvertible; av senlat. inconvertibilis, av in- (se IN-, pref.2) o. convertibilis (se KONVERTIBEL)]
som icke kan omvändas l. förändras; nästan bl. ekon. om obligation (obligationslån): utan (av utställaren för eventuellt senare ernående av gynnsammare lånevillkor gjort förbehåll om) konverteringsrätt (efter vissa, t. ex. 10, år), som icke kan konverteras. Ekbohrn (1904). Hypoteksbankens bokförda inkonvertibla obligationsskuld. RiksdRevRiksgäldsk. 1907, s. 82.
