SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INKONVENTIONELL in1konvän1tʃωnäl4, äv. 1-, l. -vän1ʃ-, l. 010—, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[av IN-, pref.2, o. KONVENTIONELL]
som icke bryr sig om l. tar hänsyn till konvenansen l. umgängesformerna. Han är alltför inkonventionell. Östergren (1929).
Spoiler title
Spoiler content