SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INLÖSA in3~2sa, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -AN (†, HSH 31: 360 (1662; i bet. 1)), -ANDE, -EN (se avledn.), -ING (†, OxBr. 5: 68 (1613; i bet. 1)), -NING; -ARE.
Ordformer
(lös- 1527 osv. löss- 15891716)
Etymologi
[fsv. inlösa; jfr d. indløse, mnt. inlosen, t. einlösen; av IN o. LÖSA]
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) — jfr LÖSA IN.
1) i sht jur. l. handel. med avs. på skuldförbindelse, värdepapper, pant o. d.: infria (skuldförbindelse osv.) l. erhålla (pant) tillbaka gm att betala skuldens belopp, lösa in, lösa; med avs. på mynt, sedel o. d.: infria (till åsatt värde); äv. allmännare: erhålla (ngt) tillbaka mot ersättande av dess värde; äv. (urspr. i sådana fall där den som förvärvar ngt kan mer l. mindre anses ha en rätt att framför andra komma i fråga vid förvärvet) övergående i bet.: förvärva, i sht i fråga om förvärv som sker i enlighet med l. på grund av givna bestämmelser (i sht av l. från stat l. kommun, l. med avs. på arvslott o. d. som ngn av arvingarna i ett bo förvärvar mot tillbörlig ersättning till medarvingarna). Inlösa en revers, växel, obligation. Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å tio kronor med guldmynt (å tiokronorssedel fr. o. m. 1874). Han haffde inlösth .. (kedjan) för xl (dvs. 40) lödegh mark sölff. G1R 4: 105 (1527). (Vid arvskifte bör ställas så) att någor kan till sig godzet inlösa. RARP 3: 269 (1642). PH 5: 3214 (1752). Bruksägarnes friare disposition af de til inlösande dem uplåtne Krono-Hemman. Därs. 6: 4603 (1757). (Han) kunde icke så blotta sig på penningar, at han ju kunde inlösa en vexel. Loenbom Stenbock 3: 79 (1760). De andra stånden beslöto, trots böndernas insagor, att mynttecknen skulle inlösas endast till halfva namnvärdet. Malmström Hist. 2: 3 (1863). — särsk.
a) (föga br.) med avs. på aktstycke o. d. som utfås mot viss betalning: utlösa. RP 16: 681 (1656). Både papperet och seglet (dvs. sigillet) holles genom förberörde taxa wara inlöst. RARP 8: 246 (1660). Jag måste sälja mit ur för at inlösa min fullmagt. Leopold (1787) i 2Saml. 4: 188.
b) (†) i uttr. inlösa (ngns) bekostnad, ersätta (ngns) kostnad. KOF II. 2: 343 (c. 1655).
c) (†) med avs. på ngt som tillställts ngn under förutsättning att betalning senare skall erläggas; övergående i bet.: köpa. Botvidi Gymn. 14 (1633). Theses (för prästmötesdisputationen) skola .. uthskickas till alla präster, medh förmaningh, at hwar och en them inlöser, (och) wäl öfwerläser. KOF II. 2: 293 (c. 1655). Gezelii Bibel-Verk .. finnes vid alla Kyrkor, egentligen inlöst till Unga Prästers bruk. Ödmann AnvSkrift. 80 (1822). Min (konsert-)biljett hade jag inlöst för två shilling. Wallin Bref 279 (1849).
d) bildl.; särsk. med avs. på löfte o. d.: infria. Sylvius Curtius 391 (1682). Cavallin (1875). Frikostigt inlösa sina utfästelser. Östergren (1928).
2) gm erläggande av betalning skaffa (ngn) tillträde ngnstädes l. rätt att begagna ngt o. d., lösa in.
a) gm betalning en gång för alla tillförsäkra (ngn) plats å anstalt, numera i sht barnhus, stiftelse o. d. Man får gå kring i staden, och försambla någon hielp, att han kan inlösas på Sälöö fattighuus. ConsAcAboP 4: 299 (1675). År 1807 .. dog på Vexiö Hospital, der inlöste arbetskarlen J. N. VetAH 1816, s. 292. Jag .. blev inlöst på Allmänna barnhuset, där jag erhöll ett nummer. Åter ett rop 9 (1913).
b) (numera bl. tillf.) refl.: gm erläggande av betalning få inträde i ngn korporation, plats i stiftelse o. d. l. förvärva viss rättighet (till begagnande av ngt); förr äv.: hyra in sig. På den händelse at ingen Scholarbetient, sig der uti (dvs. i gården) inlösa wille. VDAkt. 1716, F III 7. Därs. 1735, Syneprot.
Ssgr: A (†): INLÖSES-AVGIFT, se B.
B: INLÖSNINGS-AVGIFT~02 l. ~20. (-löses- 1840. -lösnings- 1853 osv.)
1) till 1: avgift varigm ngt inlöses. Böndernas återstående inlösningsafgifter för den tilldelade jorden. 2NF 23: 1495 (1916).
2) till 2: avgift som skaffar ngn tillträde o. d. En inlösnings-afgift (erlägges till Järnkontoret) för de bruk, som genom konkurs förlorat sin lånerätt. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 187 (1853). särsk. till 2 a; numera i sht i fråga om barnhus, stiftelse o. d. SPF 1840, s. 3. Inlösningsafgiften för barn, som intages som barnhusbarn. SFS 1910, nr 125, s. 3.
-PRIS, n.
1) till 1. 2VittAH 23: 413 (1857, 1863). Inlösningspriset för trikinhaltigt svinkött. SD 1892, nr 327, s. 1. De faststälda inlösningsprisen å aflemnade (rekvirerade) hästar. SFS 1895, nr 43, s. 11.
2) till 2 a; numera i sht i fråga om barnhus, stiftelse o. d. NF 1: 483 (1875).
(1) -RÄTT, r. l. m. Sthm 1: 104 (1897). Statens inlösningsrätt. SJ 1: 205 (1906).
Avledn.: INLÖSBAR, adj. till 1: som kan inlösas, inlöslig; i sht om banksedel. Bancosedlar .. inlösbara vid anfordran. Skogman Bank 1: 115 (1845).
Avledn.: inlösbarhet, r. l. f. Sedlarnas inlösbarhet. NF 1: 1522 (1876).
INLÖSEN, r. l. f.
1) till 1: inlösning, inlösande. Girs J3 30 (1627). Under årets första sex månader hafva 81 (forn-)fynd blifvit Kongl. Maj:t till inlösen för Statens samlingar hembjudna. VittAMB 1872, s. 125. Inlösen af förfallna räntekuponger till statsobligationer. SFS 1891, Bih. nr 6, s. 27. Frågan om Vestkustbanans inlösen har i dag sysselsatt båda kamrarne. VL 1895, nr 103, s. 2. jfr GULD-, SEDEL-INLÖSEN. särsk.
a) (†) till 1 c; övergående i bet.: inköp(ande). Mina Gudeliga Bökers otwungna inlösen til Kyrkiorna af kyrkiornas medel. Swedberg Påminn. § 4 (1712). NorrlS 1: 78 (c. 1770).
b) konkret. Att i inlösen erhålla, icke summor af ett pappersmynt .. utan summor i silfver. LBÄ 33—35: 130 (1800).
2) till 2 a; numera i sht i fråga om barnhus, stiftelse o. d. VDR 1700, Verif. 626. Sthm 1: 591 (1897).
Ssg: inlösens-rätt, äv. inlösen-rätt, r. l. m. (inlösen- 1904. inlösens- 1668 osv.) till 1, 2. RARP 10: 437 (1668; till INLÖSEN 1).
INLÖSLIG, adj. till 1: inlösbar. 2NF 19: 63 (1913).
Avledn.: inlöslighet, r. l. f. Hamilton Statsr. 19 (1900).
Spoiler title
Spoiler content