SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INSMYGA in3~smy2ga, v. -er, -smög, -smögo, -smugit, -smugen; se för övr. SMYGA. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr INSMYGA, sbst.
Ordformer
(insmöget, sup. 1675)
Etymologi
[av IN o. SMYGA]
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) — jfr SMYGA IN.
1) intr. o. refl.: smyga sig in.
a) om person (l. djur): komma in på ett smygande sätt, oförmärkt förflytta sig l. taga sig in (ngnstädes); numera nästan bl. i p. pr. (l. p. pf.). Någhre förrädhare, som heemliga insmygde sigh vthi hans Kammar. L. Paulinus Gothus Com. 79 (1613). Förklädd insmög han uti staden. Fryxell Ber. 6: 288 (1833). Hon kom insmygande med .. varmt kaffe. Siwertz JoDr. 60 (1928). — särsk. i oeg. o. mer l. mindre bildl. anv. Mädan Lögnennes ande .. vthi menniskiones hierta så listeligen insmygdhe. Bullernæsius Lögn. 10 (1619). Den tungt insmygande sömnen. Runeberg 1: 4 (1832). — särsk.
α) (numera mindre br.) på ett oförmärkt l. fintligt l. listigt sätt skaffa sig insteg ngnstädes l. tillträde till viss krets, förr äv. till ämbete o. d.; lista sig in. När någhon hemligha insmygher sigh vthi Regementet genom .. Lyfften eller skäncker. L. Paulinus Gothus MonPac. 516 (1628). Liszmare, hwilka genom .. öghnatienst .. insmygha eller trängia sigh, så wäl vthi Andeligha som Politische Embeter. Dens. ThesCat. 131 (1631). Det hände, att falska förrädare insmugo sig i Korsriddarnes brödraskap. Afzelius Sag. 3: 23 (1841). Cavallin (1875).
β) (föga br.) i uttr. insmyga sig i ngns gunst, förtroende o. d., förr äv. insmyga sig hos ngn l. i ngns nåd, så småningom o. på ett oförmärkt o. fintligt sätt förvärva sig ngns vänskap, bevågenhet o. d.; jfr INSINUERA 7. Eusebius aff Nicomedia insmygde sigh igen medh List hoos Keysar Constantinum Magnum. Schroderus Os. 1: 315 (1635; lat. orig.: sese .. insinuauit). Brask Pufendorf Hist. 238 (1680). Du är vältalig, Eufemios, och har en förmåga att insmyga dig i qvinnors gunst. Rydberg Ath. 409 (1859). Cavallin (1875).
γ) (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: inställsam; äv. om ngns handlingssätt o. d. Almqvist Ekols. 2: 233 (1847). Ett särdeles insmygande och öfvertalande väsen. Reuterdahl i 2SAH 26: 208 (1852). Rydberg Gudas. 158 (1887).
b) om sak: oförmärkt (o. så småningom) komma in l. få inträde l. insteg (ngnstädes). Thet torde och hända, at sådane fijne och småå Matkars fröö genom sielfwa swettholen kunna insmyga. Lindestolpe Matk. 12 (1714). Aldrig insmyger sig någon vindpust i dessa boningar. Gosselman Col. 1: 173 (1828). Richert Ljudlag. 231 (1866). — särsk.
α) (†) om sjukdom, smitta o. d.: vinna insteg. L. Paulinus Gothus Pest. 12 b (1623). Åhr 1629. vti Sept. begynte åter pesten insmyga sig i Stockholm. Swedberg Dödst. 587 (1711). SPF 1814, s. 36.
β) om tanke, känsla, själstillstånd o. d. Westhius Vitt. 12 (1675). Sluteligen insmög sig uti mit bröst en ljuf smärta. Eurén Kotzebue Erem. 18 (1797). Cavallin (1875). Bakom Jonas' gester hade småningom insmugit sig en isande likgiltighet för själva saken. Siwertz JoDr. 372 (1928).
γ) om ngt som uppfattas ss. otillbörligt l. oriktigt, i sht om missbruk, villfarelse, fel o. d. The wilfarelser, som tå j Församblingen sigh insmygadt hadhe. L. Paulinus Gothus ThesCat. Dedik. A 3 b (1631). (Jag hyser tillförsikten att läsaren) om här några Tryckfeel hafwer sig insmöget, migh ey tillräcknar. Lindh Huuszapot. 286 (1675). I samband härmed må påpekas några faktiska misstag, som råkat insmyga sig i förf:s ofvan berörda framställning. SvTidskr. 1894, s. 246.
2) tr.: oförmärkt införa (ngt l. ngn), insmussla; förr äv.: insmuggla (se d. o. 1); numera nästan bl. med avs. på ngt som på ett mer l. mindre dolt sätt lägges inuti l. intill ngt. Een hop heelt odugeligit godz är wordet insmygdt, och Fäderneslandet dermedh opfyldt. Stiernman Com. 3: 106 (1662). De säkraste spioner äro .. egne pålitlige soldater, som under förklädning insmygas i fiendens cantoner och läger. Lefrén Förel. 2: 144 (1817). Finnes ägaren hafva varorna i Riket insmygt, plikte deras värde och femtio procent deröfver. SFS 1843, nr 15, s. 5. Om en vara finnes .. insmugen uti en annan, med lägre tull belagd (straffas ägaren såsom för olovlig varuinförsel). Därs. 1911, nr 115, s. 23. — särsk. (numera föga br.) i bildl. anv. (Själamässor) insmygdes .. småningom vthi Församlingen ifrån Hedendomen. Schroderus Os. 1: 152 (1635). Flere af de största Mästare i Målarekonsten hafva i en historisk tafla insmygt sin egen bild. Franzén Minnest. 3: 363 (1838). Verd. 1884, s. 73. (†) (Jag) önskar få insmyga min ringa Person uti Eders Hög-Grefl. Excellences och Eders Excellences .. Ynnest. JAndersin (1689) hos Lucidor (SVS) XVI; jfr 1 a β.
Spoiler title
Spoiler content