SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INTENSIFIERA intän1sifie4ra, äv. in1tänsif1- l. -ten-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr eng. intensify, fr. intensifier, bildat till eng. resp. fr. intense (se INTENS)]
(i sht i fackspr.)
1) med avs. på jordbruk o. d.: göra intensiv (se INTENSIV, adj. 1 slutet). Jordbrukets intensifiering. SvD(A) 1931, nr 215, s. 5.
2) göra kraftig(are) l. intensiv(are); jfr INTENSIV, adj. 2. Steffen Lönarb. 38 (1899). Det vore oriktigt att fatta denna kult af äran blott som en intensifiering af en känsla, som alltid existerat. Böök SvStud. 110 (1913). SvD(A) 1931, nr 62, s. 4. — särsk. (föga br.) med avs. på person; jfr INTENSIV, adj. 2 b β. Dessa metoder, afsedda att dana den kristne, .. tillämpades på att ”intensifiera menniskan”, i att inom henne skapa största möjliga mängd af själsrörelser och att åt alla håll utveckla hennes känslighet. GHT 1895, nr 259, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content