SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INTENSIV in4tän~si1v l. -ten-, l. 30~2, l. 104, n.; best. -et; pl. = l. -er. Anm. Ordet användes äv. i den lat. formen intensivum. ArkNF 14: 43 (1898).
Etymologi
[av nylat. (verbum) intensivum, n. till intensivus (se INTENSIV, adj.)]
språkv. intensivt verb (jfr INTENSIV, adj. 2 a). Noreen VS 5: 643 (1912). SvUppslB (1932).
Ssg: INTENSIV-BILDNING. språkv. särsk. konkret, = INTENSIV, sbst. SvUppslB 13: 1186 (1932).
Spoiler title
Spoiler content