INTERNAT in1tærna4t l. -tär- l. -ter-, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr dan. o. t. internat; av fr. internat; avledn. av interne (se INTERN)]
läro- l. uppfostringsanstalt vars elever bo inom densamma, hemskola (se d. o. 4), helpension (se d. o. 1). Samtiden 1872, s. 439. Skolan (i Jakobstad) är internat och dess bestämmelse är att utgöra en bildningsanstalt för andesvaga, slöa och idiotiska barn. KLundberg (1888) hos Alopæus Abnormsk. 22. SvD(A) 1933, nr 221, s. 1.
