INTERNATIONAL in1ternat1ʃωna4l, äv. -aʃ1-, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. (die) internationale (arbeiterassociation), eng. international (working men's association); av fr. (l'association) internationale (des travailleurs); jfr INTER- o. NATIONAL]
1) internationell socialistisk(-kommunistisk) sammanslutning för främjande av arbetarklassens (”proletariatets”) intressen; särsk. i sg. best. Första internationalen, benämning på den i London 1864 bildade internationella arbetarassociationen. Andra internationalen, benämningen på den internationella arbetarsammanslutning som bildades i Paris 1889 o. som avsåg att ersätta den 1876 upplösta första internationalen. Tredje internationalen, benämning på en 1915 i Zimmerwald bildad internationell arbetarsammanslutning vars program gm kongresser i Kienthal 1916 o. Stockholm 1917 utformats rent kommunistiskt o. varav 1919 i Moskva bildats kommunistiska internationalen (förkortat: ”komintern”). AEdelfelt (1873) hos Söderhjelm Prof. 185. Socialismen i den form, hvari den uppträdt .. hos internationalens qvasi-filosofiska proklamationsmakare. Feilitzen Mariakult. 274 (1874). Den röda internationalen. Kjellén Storm. 1: 217 (1905). Tredje internationalens propagandasektion i Moskva. SvD(A) 1921, nr 7 A, s. 3. 3NF (1929). — särsk. (mera tillf.) i allmännare l. oeg. anv. För socialdemokraterna .. är nationen en med kulturfolkens international organiskt förbunden led. Försvarsfrågan 175 (1913). En vetenskapens international. GHT 1933, nr 144, s. 8.
