SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INTILL in4~til1 l. 3~2, l. (i bet. II alltid) 04, i bet. I o. III äv. 4 4 (inti´ll, i`ntill, el. in till Weste; i`nnti´ll Dalin), prep., adv. o. konj. (äv. skrivet ss. två ord)
Etymologi
[jfr d. indtil; av IN o. TILL]
I. prep.
1) betecknande förflyttning till l. riktning mot en punkt innanför vissa (tänkta) gränser; se IN 1.
2) betecknande förflyttning l. riktning l. utsträckning ända fram till l. till den omedelbara närheten av ngt l. ngn; jfr IN 12. — särsk.
a) bildl., betecknande att en handling l. värksamhet l. känsla o. d. riktas mot l. att ngt hänföres till l. syftar l. tillämpas på ngn l. ngt; se IN 12 c.
b) bildl., betecknande en handlings l. ett förhållandes utsträckning l. räckvidd l. ett tillstånds grad av intensitet l., i fråga om mått, mål, vikt, antal o. d., betecknande det angivna måttet osv. ss. den yttersta (högsta) gränsen: ända till (och med); äv. i förb. allt intill. Tömma nöjets bägare, lidandets kalk intill dräggen. Min siäl är bedröffuat in till dödhen. Mat. 26: 38 (NT 1526). Iagh Herren tin Gudh är en starck hempnare, then som sökier fädhernas misgerning, in på barnen, alt in til tridie och fierde ledh. 2Mos. 20: 5 (Bib. 1541). Det må erkännas, att man intill ledsnad och vämjelse skrifvit och ropat om detta upplysningens ljus. Leopold 3: 236 (1799, 1816). (Jag) skulle .. icke hafva hvilat förr, än jag betalat min skuld intill sista runstycket. Lönnberg Skogsb. 176 (1881). För en indelt kaptensbeställning betalades intill 3,333 1/3 .. rdr. Odhner G3 2: 374 (1896). På trådlös väg transmittera bilder intill sex färger. UNT 1931, nr 10823, s. 9. (†) I Stigsjö och Hägdånger brukas ännu någon granlåt, ofta intil Sidentygs tröjor. Hülphers Norrl. 4: 55 (1779).
3) betecknande läge l. befintlighet alldeles i närheten av l. tätt vid l. utmed (ngt l. ngn); äv. bildl. Så lenge hon hölt sich in til gudh .. stoodh thz alt wäl til medh henne. OPetri MenFall A 6 b (1526). Tätt intill stora kajutan, hade jag en liten sofkammare. Landell Bligh 2 (1795). (Hundens) plats .. var .. i det innersta hörnet .., intill kakelugnen. Hallström Händ. 77 (1927). — särsk. bildl., i fråga om rang; särsk. i uttr. näst l. närmast intill (ngn l. ngt), närmast (ngn l. ngt). I ordningen är han den andre Metropoliten .., näst intill den af Heraclea. Eneman Resa 1: 122 (1712).
4) (i ngt ålderdomligt spr.) i fråga om tid, betecknande att ngt fortgår ända fram till en viss angiven tidpunkt l. början av ett tidsskede: ända till; stundom i förb. allt intill. Trogen intill döden. SthmSkotteb. 1522, s. 248. Jach är när idher alla daghar in till werldenes enda. Mat. 28: 20 (NT 1526). (Han) fördrögdhe .. talet in till midnat. Apg. 20: 7 (Därs.). Stadhen war .. belagd (av fienden) alt in til elloffte året. Jer. 52: 5 (Bib. 1541). Alltifrån miszommers dagen in till den 25. julij så rägnade icke en dråpe. Bolinus Dagb. 78 (1679). Från Napoleonskrigens avslutning .. intill rysk-japanska kriget. Essén Eur. 22 (1926). — särsk.
a) (numera föga br.) i det adverbiella uttr. intill dess (ofta skrivet in till dess l. intilldess): (ända) till den tidpunkten, till dess; jfr DEN II 2 g β. Nordforss (1805). När öfvermakten är i våra händer, / Då vilja vi på kronan göra anspråk, / Men intilldess det klokast är att tiga. Hagberg Shaksp. 5: 104 (1848). WoH (1904).
b) (numera föga br.) i det konjunktionella uttr. intill dess l. intill dess att, (ända) till dess att, (ända) tills. (Han) ladhe honom vthi fängelse in til tess han bleff dödh. Jer. 52: 11 (Bib. 1541). (Han) beeter ibland roser, in til tess at daghen swaal warder. HögaV 2: 17 (Därs.). (De förlovade skola) afrådas, .. at hålla Huus och Bohag tilsamman, in til thes Wijgningen är förrättad. Kyrkol. 15: 17 (1686). Intilldess att förberedelserna till denna bosättning blifvit träffade. Rydberg Ath. 191 (1859). Annerstedt RudbeckM 19 (1902).
II. adv.; betecknande förflyttning till l. läge l. befintlighet på en punkt alldeles i närheten av l. tätt vid l. utmed ngt l. ngn. Han satt alldeles, strax intill. Han bor i huset intill. Tå folcket trengdes in til, begynte han säya, Thetta är itt ondt slechte. Luk. 11: 29 (Bib. 1541). Om I allenast villjen gå något närmare in til, så varden I seande at (osv.). Lagerström Bunyan 2: 74 (1727). Alla i hela kvarteren intill vaknade. LfF 1904, s. 115. Min gårdskarl har sin lilla bostad näst intill. Wulff Petrarcab. 131 (1905).
III. (föga br.) konj.: till dess att, tills; jfr I 4 b. Intil Dagen .. ändas. Stiernhielm WgL 102 (1663). Brock .. slogz tappert med fienden .., intil han omsider .. motte gjfwa sig fången. Spegel Dagb. 116 (1680). Intill motsatsen blir bevisad, bör man .. icke (osv.). Anholm Norm. 72 (1898).
Ssgr (till II): INTILL-BYGGD03~2, p. adj. (mindre br.) sammanbyggd med annan byggnad, tillbyggd. Vedskjul med intillbygdt svinhus. PT 1908, nr 163 B, s. 2. En intillbyggd glasveranda. Därs. 1913, nr 281 A, s. 4.
-LIGGANDE, p. adj. som ligger omedelbart intill l. i det omedelbara grannskapet av ngt. I näst der intilliggandes byar. Bolinus Dagb. 90 (1675). Dispositionsrätten .. af börshusets sessionssal med intilliggande våning. PT 1914, nr 285, s. 3.
-STÖTANDE, p. adj. som gränsar (”stöter”) omedelbart intill ngt. Den intillstötande parken. Mellin Nov. 3: 477 (1848, 1867).
Spoiler title
Spoiler content