SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INVARIABEL in1varia4bel l. invar1-, adj. -bla. adv. -T.
Etymologi
[jfr t. invariabel, eng. invariable; av fr. invariable, av in- (se IN-, pref.2) o. variable (se VARIABEL)]
(i sht i fackspr.) oföränderlig, konstant. Biberg 1: 74 (c. 1814). Så kommer granskningen af det erhållna resultatet och de därmed nästan invariabelt sammanhängande obehagliga öfverraskningarna. Tallberg Etsn. 12 (1912).
Spoiler title
Spoiler content