IRRELEVANT ir1elevan4t l. 01—, l. -vaŋ4t, adj. -are; n. o. adv. =.
Etymologi
[jfr t., eng. o. ä. fr. irrelevant, nylat. irrelevans (gen. -antis); av IN-, pref.2, o. RELEVANT]
i sht jur. som i ett visst sammanhang är utan betydelse l. intresse, likgiltig, betydelselös. Schrevelius CivPr. 259 (1853). Kan käranden genom en återkallelseförklaring ensam åstadkomma, att processen upphör, så är svarandens på samma effekt riktade förklaring irrelevant. Kallenberg CivPr. 1: 1233 (1926).
