SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
ITERATION it1eratʃω4n l. i1t-, l. -aʃ-, r. (l. f.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. iteration, fr. itération; av lat. iteratio (gen. -ōnis), upprepande, vbalsbst. till iterare (se ITERERA). — Jfr ITERATIV]
1) (i sht i fackspr.) motsv. ITERERA 1: upprepande, upprepning, förnyande. Hustru Anna Knutsdotter jemte iteration af sin klagan intygade .., att (osv.). NoraskogArk. 4: 185 (1709). Landquist Fröding 271 (1916). — särsk.
a) jur. i fråga om det förhållande att en person som redan straffats l. dömts till ansvar för brott ånyo gör sig skyldig till straffbar handling, i sht av samma l. liknande slag som den föregående, återfall (i brott). FörarbSvLag 8: 77 (1731). Staten måste, vid flerfaldig inträffande iteration af brottet, innesluta förbrytaren i lifstidsfängelse. Nyblæus Straffr. 21 (1852). BtRiksdP 1901, I. 1: nr 3, s. 37. 1NJA 1930, Reg. s. 192.
b) apot. förnyad expedition (av recept). SFS 1884, Bih. nr 77, s. 1. Därs. 1921, s. 898.
2) med. motsv. ITERERA 2 b: förlänande av ny giltighet åt recept. Ribbing Recepthb. 7 (1894).
Ssgr: (1 a) ITERATIONS-BROTT. jur. återfallsbrott. —
(1) -RIM. metr. rim bestående däri att ett ord rimmar med identiskt samma ord. 2NF 23: 413 (1915). —
(1 a) -STRAFF. jur. om det skärpta straff som utdömes för återfallsbrott. Carlén Straffl. 84 (1866). Kallenberg ÅterfBrott 85 (1894).
Spoiler title
Spoiler content