SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1934  
JOLLRIG jol3rig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[avledn. av JOLLER l. JOLLRA]
(mindre br.) motsv. JOLLER 4 o. JOLLRA 4: pjollrig. SvLittFT 1836, sp. 477. Bondedikten, idkad af folk, som icke genom personlig beröring känner böndernas lif, kan lätt bli till jollrigt och osant härmningsförsök. Fröding Eftersk. 2: 82 (1897, 1910).
Spoiler title
Spoiler content