publicerad: 1934
JORDISK jω4rdisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-esch 1526. -esk 1541—1739. -iisk 1529. -isch 1526. -isk 1526 osv. jordsk-, i sg. best. l. pl. (i vers) 1672—1745)
Etymologi
1) (†) motsv. JORD 1: som befinner sig på l. som rör l. angår jordklotet l. jordens yta (i motsats till himlavalvet). Den Himmelska och Jordeska Globens förstånd gifwer icke något ringa Lius eller Anledning till att kienna och begrijpa Wärdsens och Himmelens sammanhang. Rålamb 4: Föret. i (1690). Melanderhjelm Astr. 1: 7 (1795). jfr: Elementernes kretz, ten wij kallom tett Jordeske Rijkett. Luth Astr. 14 a (1584).
2) (i sht i högre stil) motsv. JORD 1 c β: som befinner sig l. vistas l. lever här på jorden, som hör till l. sammanhänger med l. har avseende på jorden l. denna världen l. livet på jorden l. i denna världen; timlig, världslig; motsatt ANDLIG, GUDOMLIG, HIMMELSK; äv.: bunden vid jorden, jordbunden; äv. substantiverat, i uttr. det jordiska, det som tillhör jorden o. dess omsorger o. d., jordelivet. Jordisk fröjd, glädje, lycka. Jordiska ägodelar. Det jordiska goda. Vara fäst vid det jordiska. Lämna (vard. o. skämts. äv. kvittera) det l. detta jordiska, dö. Wort iordische heman (dvs. hem). 2Kor. 5: 1 (NT 1526). Hagars barn sökia .. effter then jordeska wijshetenne. Bar. 3: 23 (Bib. 1541). Några .. sträfwa altijdh effter thet Ewiga, om thet Jordiska höra the nödigt talas. Preutz Kempis 215 (1675). Vår Biskop tog hastigt afsked ifrån det jordiska. Porthan BrefSamt. 1: 136 (1788). Allt jordiskt är förgängligt; och allt som är födt måste dö. Berlin Lsb. 29 (1852). Menniskans sanna jordiska lycka. Wisén Tal 5 (1881). Engström Blandn. 255 (1925). — särsk.
a) i uttr. jordiskt paradis o. d., om land l. trakt l. plats som är så härlig(t) l. behaglig(t) att det (den) kan förliknas vid det himmelska paradiset. Somlige .. hafwa det samma (dvs. Amerika) wid ett Jordisk Paradjs förliknat. Holm NSv. 26 (1702). DeFoë RobCr. 68 (1752).
b) (i högre, i sht religiös stil) i uttr. ngns jordiska kvarlevor l. lämningar, ngn gg hydda o. d., det jordiska av ngn o. d., om en avlidens kropp. Herr Jahan Schmedeman, .. hvars Jordiska Hydda den 8. därpåfölljande (dvs. maj) till Grafven beledsagades. Frese VerldslD 77 (1713, 1726). De jordiska lemningarna komma att föras till staden för att begrafvas. Strindberg Hum. 16 (1879). Engström Penn. 247 (1927). jfr: Hvad af honom var jordiskt, fördes till Florenz, och erhöll der sin sista lägerstad. Atterbom Minnest. 2: 387 (1835).
c) om sinne(lag) l. tanke o. d., ngn gg om person, förr äv. om uppförande l. sysselsättning o. d.: som (endast) har (l. vittnar om) intresse för l. sysslar med det timliga, som icke bekymrar sig om andliga l. högre ting; världslig. Hwru plat iordisk är iagh, at iagh icke kan vplyffta mitt Hierta och Sinne til min Herra Gudh. Balck Ridd. A 6 a (1599). Jordiske tankar. Schultze Ordb. 2086 (c. 1755). (Unga präster) använda gemenligen sit pund på konstlade predikningar, och et jordiskt (dvs. världsligt) upförande, som allenast är fritt ifrån grofheter. Posten 1769, s. 918. De Medborgare-classer, som äga en blott jordisk (dvs. världslig) befattning inom Staten. LBÄ 7—8: 80 (1797). Den jordiskt sinnade menniskan. Hagberg Pred. 2: 50 (1815). Min hustru är säkert en af Hans änglar, men som för min skull är så pass jordisk som behöfs för att hålla ihop ett tarfligt hushåll. Larsson Hem 4 (1899). — särsk. (†) i pl. best. i substantivisk anv.: de världsligt sinnade människorna. Plågorna tilhöra them Jordiskom, för hwilkas synder och plågor the rette Christne altijdh bidia Gudh sigh bewara. Baazius Upp. 144 a (1629).
d) (numera föga br.) övergående i bet.: lekamlig, materiell. (Nattvarden) haffuer i sigh tuenne tingh, thet Jordeska är brödh och vin, thet himmelska är Christi .. lekamen och blod. KOF I. 1: 294 (1575). Lindblom Cat. nr 299 (1811). Christi jordiska företeelse. Melin JesuL 1: 143 (1842).
3) (†) motsv. JORD 1 o. 6: som befinner sig i jordens inre, underjordisk. Och syntes fördolda Källor, / Röra sin Jordiska grund. PolitVis. 344 (1650).
4) (†) motsv. JORD 8 a: som består av l. liknar jord, jordartad (se d. o. 2). Linné Stenr. 84 (c. 1747). Aska. Under detta namn, kommer det jordiska pulfver, som efter hvarjehanda växters och djurs afbränning finnes qvarlämnadt. Fischerström 1: 214 (1779).
5) (†) motsv. JORD 8 c, d α: som har avseende på l. består av l. innehåller elementet l. grundämnet jord. Jern .. är en oreen metall, aff myckin Jordesk materie. Forsius Min. 57 (c. 1613). Hiärne Förb. 15 (1706). Rinman JärnH 359 (1782).
6) (†) motsv. JORD 8 d γ: som består av ngn jordart l. jordarter; jfr JORDARTAD 3. Jordiske och metalliske medelsalter. Bergman Jordkl. 2: 301 (1774).
Ssg: (2 c) JORDISK-SINNAD, p. adj. (†) jordiskt sinnad. Jordeboenar äro Jordisk sinnade. Bureus NordlL 17 (1644). Den ena (av bröderna) war utaf en wild, egensinnig och jordisksinnat art. Holm NSv. 111 (1702). Schultze Ordb. 4114 (c. 1755).
Avledn.: JORDISKHET, r. l. f. (i högre stil) till 2; äv. konkretare: jordiskt l. världsligt sinnelag. Våra sinnens jordiskhet. Thorild 1: 74 (1784). Hallström KonstLiv 174 (1919; konkretare).
Spoiler title
Spoiler content