SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1934  

JOXA jωk3sa2, sällan jok3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.

Ordformer

(jox- (joks-) 1909 osv. jux- 1669)

Etymologi

[jfr d. jukse; av t. juxen, driva gyckel, skoja, bedraga, avledn. av jux (se JOX)]

1) (†) larma, stoja, stimma. Skulle .. en patruillie märckia något olideligit Grasatum, skiutande, juxande, skrijande, slagsmåhl .. eller andre insolentier wara på färde, på Gatur och Gränder, tå böör han (osv.). Delachapelle ExBook 47 (1669).

2) (starkt vard.) fuska, ha knep för sig; jfr JOX 1. Nordström 15År 99 (1921).

3) (starkt vard.) ”jobba” l. ”bråka” (med ngt); jfr JOX 2. (De) som ha tid och råd att joxa med sån't där! Elgström Fatt. 96 (1912). SvD 13/12 1931, Söndagsbil. s. 6.

Särsk. förb.: JOXA IHOP10 04, äv. HOP4. (starkt vard.) röra ihop, ”smörja ihop”; jfr JOXA 3. Såna där förbannade fiskebollar som baggarne (dvs. norrmännen) joxar ihop. Engström 2Bok 18 (1909). Dens. Hemma 88 (1916).

SAOB

Alfabetisk lista

  jovialiskt
  jovialitet subst.
  jovialt
  joväl
  jox subst.
  joxa verb
  joxande
  joxig
  ju adv.
  ju interj.
  jubel subst.1

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content