publicerad: 1934
JÄDRIG jä3drig2, äv. jæ3-, adj. -are; adv. -T.
(starkt vard.) eufemistiskt för: ”djävlig” (se d. o. 2), ”djäklig”. Det (dvs. att ingen blev innebränd) tyckte folkmassan utanför var för jädrigt. Bergman Broth. 40 (1916).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content