SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAGGEL, sbst.
Etymologi
[av nt. kagel, mnt. kagel, kogel, koggel; liksom mnl. cogel, fht. kugula, mht. kugel, t. kogel, kugel, hätta, kapuschong, feng. cug(e)le, cufle, eng. cowl, av mlat. cuculla (varav äv. ffr. cogole, ä. fr. cagoule, fr. coule, cuculle, it. cocolla, sp. cogulla), av lat. cucullus, hätta, av keltiskt (l. möjl. illyriskt) ursprung]
(enst., †) kapuschong, hätta; i uttr. det kostar både knapp och kaggel, det kostar både huvud och hätta. Frants Brockenhusen swarade honom (dvs. Daniel Rantzau) på Danske, säjandes: .. wi .. måste här dö, om det än skulle kosta både Knapp och Kaggell. Tegel E14 270 (1612).
Spoiler title
Spoiler content