SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KALIBRERA kal1ibre4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. kalibrieren, fr. calibrer; till KALIBER]
1) mil. o. sjömil. motsv. KALIBER 4: undersöka l. besiktiga kalibern av (eldvapen). Björkegren 323 (1784). (Laddning) lämplig .. vid den uthållande skjutning, som .. företogs med pjesen, hvilken efter hvart 200-tal af skott noggrant undersöktes och kalibrerades. KrigVAH 1882, s. 45.
2) tekn. motsv. KALIBER 6: uppmäta kalibern hos (rör o. d.); särsk.: bestämma den inre diametern av termometerrör på olika ställen (o. anpassa gradindelningen därefter). Berzelius ÅrsbVetA 1832, s. 344. Kalibrering af absorptionsrör och eudiometrar. JernkA 1875, s. 258. Rubenson Meteor. 3 (1880). BonnierKL (1925).
3) tekn. motsv. KALIBER 6: justera (ngt) så att det exakt får de avsedda måtten o. så att full likformighet med andra föremål av samma slag uppstår; särsk. med avs. på gm valsning framställd kätting: åstadkomma full likformighet mellan länkarna. TT 1886, s. 50. Maskinsmidda Skrufnycklar. .. Kalibrerade och härdade. PriskatalWSonesson 1895, s. 89. (Stålaxlar) riktade och kalibrerade till exakt lika diameter efter hela längden. TT 1901, M. s. 89. Kalibrerade kättingar för kranar och hissblock. SvD(A) 1921, nr 256, s. 1.
4) tekn. motsv. KALIBER 7; vid framställning av fasonjärn: förse (valsar) med spår (av viss fason). JernkA 1872, s. 15. Kalibreringen af så väl förvalsar som slutvalsar för stålräls med 60 lbs vigt per yard. Därs. 1876, s. 408. 3UB 5: 73 (1926). — jfr VALS-KALIBRERING m. fl.
5) tekn. gm jämförelse med ngt som är förut känt l. bestämt närmare bestämma (ngt) o. i samband därmed justera (det). JernkA 1908, s. 221. Kalibreringen av termoelementen. 2NF 28: 916 (1919). (För att rundradiostationerna skola kunna hålla sin våglängd absolut konstant) fordras en oupphörligt upprepad kalibrering. SvD(B) 1926, nr 74, s. 2.
Spoiler title