SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAOS ka4os, n.; best. -et (föga br., FörstSteg. 33 (1891), SvD(A) 1930, nr 197, s. 20), i best. anv. vanl. utan slutartikel. Anm. Den lat. ablativformen chao förekommer hos Schroderus Os. 1: 727 (1635).
Ordformer
(förr vanl. skrivet chaos. cahos Dalin Arg. 2: 246 (1734, 1754; möjl. felaktigt))
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. chaos, av lat. chaos, av gr. χάος, besläktat med gr. χαίνειν, gapa (jfr GANA, v.2, GOM). — Jfr GAS, sbst.1]
1) om den omätliga rymd som enl. den grekiska kosmogonien existerade före världens skapelse, fylld av en formlös massa varav den ordnade världen uppstått, ävensom om den formlösa massa l. den oordnade materia varav den ordnade världen uppstått; äv., i anslutning till den grekiska kosmogonien, i allmännare anv., om ett tänkt urtillstånd; äv. bildl. Jag (dvs. Kupido) och mijn Moder äre the som vppehålla Werlden; .. osz förvthan faller Werlden, i ett ögnableck, vthi sitt förste Chaos, och oskapade öde. Stiernhielm Lycks. 2 (1650, 1668). Chaos, eller Ämnet til den ännu oformade Verlden. (Gjörwell o.) Bergklint Sam. 262 (1775). Som .. / Ur Chaos djupa famn och Elementrens krig, / Naturen reddes ut. Gyllenborg Bält 292 (1785). Ur sitt Chaos skapelsen går fram. Fahlcrantz 1: 35 (1835, 1863). Till en början förefanns (i världens urtillstånd) den oordnade materien, vanligen kallad ”kaos”. Arrhenius Kem. 2 (1919). Östergren (1929).
2) bildl.: oredig o. förvirrad massa, oredig sammanblandning; tillstånd av oreda o. förvirring, oreda, villervalla. RP 10: 656 (1644). De gamlas kunskap .. (om naturalhistorien) var endast et chaos af en hop namn. Linné Stenr. 16 (c. 1747). Lagstiftningen (i vårt land), helst den ekonomiska, befinner sig uti ett .. intrassladt chaos. Almqvist AmH 1: 68 (1840). Ordningen (inom statens samlingar) var .. mindre god; i vissa delar rådde ett fullständigt kaos. Odhner i 2SAH 62: 49 (1885). Ett kaos av stelnade men glödheta större eller mindre (lava-)block. SvD(B) 1928, nr 313, s. 11. — jfr MÄNNISKO-KAOS.
Ssgr: (1) KAOS-ARTAD, p. adj. En kaosartad oreda. Östergren (1929). —
(1) -JÄTTE. (i fackspr.) jfr -VÄSEN(DE). ”Ymer”, namnet på nordiska mytologiens kaosjätte. 2NF 33: 550 (1922). —
(1) -VÄSEN l. -VÄSENDE. (i fackspr.) enligt föreställningarna i vissa religioner l. mytologier: jätteväsen(de) varav världen skapats; jfr -JÄTTE. Kaosväsendet, som (enligt kaldéernas föreställning) Bel klöf i tu för att däraf bilda jord och himmel. UVTF 12: 101 (1875).
Spoiler title
Spoiler content