SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KARNYFFLA, v. -ade.
Ordformer
(-niffl- 1769. -nyffl- 17491852. -nyfl- 17381755)
Etymologi
[sv. dial. karnyffla, karniffla, slå, prygla; liksom ä. d. karnifle, d. karnøfle, av nt. karnuffeln, slå, prygla; jfr mnt. karnuffelen, spela kortspelet ”karnyffel”, t. karnüffeln, karniffeln, spela kortspelet ”karnyffel”, slå, prygla; av ovisst urspr. I fråga om framställda tolkningsförslag se Schröder Streckf. 89 ff. (1906). — Jfr KARNYFFEL]
(†) piska (ngn), mörbulta (ngn), giva (ngn) stryk l. smörj, misshandla (ngn). Lind (1738). Ihre (1769; angivet ss. förekommande i lågt spr.). Dalin (1852; angivet ss. pop.). — bildl. Jag har liggat i 14 dagar hängsjuk, litet fråssa och samt hvad Barnen kalla Ondt i Magan — har karnyfflat mig. CAEhrensvärd Brev 2: 350 (1799).
Spoiler title
Spoiler content