publicerad: 1935
KAROLIN kar1ωli4n, äv. ka1r-, l. -ol- l. -ål-, sbst.1, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(i sht förr äv. skrivet car-)
Etymologi
[jfr mlat. carolinus, visst mynt, substantivering av mlat. carolinus, adj., avledn. av mlat. Carolus, personnamnet Karl. Mynten hava erhållit detta namn, emedan de (urspr.) präglats under konungar bärande namnet Karl; jfr äv. t. karolin ss. namn på mynt. — Jfr KAROLIN, sbst.2]
(i fråga om ä. förh.) benämning på vissa ä. sv. mynt; dels om ett 1606—1624 präglat guldmynt, i värde motsv. 16 marker; dels om ett från och med 1664 präglat silvermynt (under Fredrik I:s tid äv. kallat fredrik, under Adolf Fredriks tid äv. kallat adolfin), i värde motsv. 2 marker av det äldre myntet o. med värdet gentemot det kuranta silvermyntet stigande från 16 öre silvermynt år 1664 till 25 öre silvermynt år 1716 samt präglat i valörer om 4 karoliner l. 8 marker (äv. kallat fyrdubbel karolin l. dukaton, präglat sista gången 1704), 2 karoliner l. 4 marker (äv. kallat dubbel karolin l. daler karolin, präglat sista gången 1755), 1 karolin l. 2 marker (präglat sista gången 1754) o. 1/2 karolin l. 1 mark (präglat sista gången 1721); dels om ett 1718 präglat silvermynt av samma finhet som de äldre karolinerna, men med lägre vikt, görtzkarolin, präglat i valörer om 1, 2 o. 4 karoliner; dels slutligen om ett 1868—1872 präglat guldmynt, i värde motsv. 10 franc l. 7 kr. 20 öre i förh. till de 1873 införda guldmynten; äv. om värdet av ovannämnda mynt. Dubbla Caroliner eller Swänska Daler. Stiernman Com. 3: 251 (1664). LMil. 3: 219 (1693). (Det) går ett almänt rychte som skulle ett placat wara nu nyl: utgångit om förhögningen på halfwa(,) hela, dubbla och 4:ra dubbla Caroliner, sålunda att en half Carolin ska gå för 12 1/2 öre S:mtt. KKD 9: 306 (1716). Din stora förgyllda silfverkanna, som stod på fyra klot, med de tolf apostlarna uppå, och en karolin på locket. Wacklin Minn. 1: 33 (1844). Jag såg först på 1880-talet ett svenskt guldmynt och det var en av Karl XV:s caroliner. Sahlin SkånFärg. 49 (1928). — jfr BOND-, GÖRTZ-KAROLIN. — särsk. (†) i personifikation. När .. (den givmilde) ser någon, som har inga kläder, så säger han til pänningen: Härut Junker Carolin, der är en fattig och nakot man utan kläder, honom måste du tjäna! Borg Luther 2: 489 (1753). Herr Carolin. Posten 1769, s. 403.
Ssgr: A: KAROLIN-DALER. (†) daler karolin, dubbel karolin. Scheffer PVetA 1753, s. 16. Bergklint MSam. 2: 459 (1792). —
-KAPITAL, n. (karolin- 1739—1853. karoline- 1756) (†) i karoliner beräknat kapital. PH 2: 1469 (1739). AdP 1800, s. 1351. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 59 (1853; i fråga om förh. 1741). —
-LAGE, n. [med avs. på senare ssgsleden se LAGE, agio] (†) (i procent beräknad) förhöjning av karolinmyntets värde gentemot det övriga kurserande myntet. PH 4: 2584 (1748). Carolin Laget (skall) .. i allmänhet ej .. beräknas högre, än til Tjugu proCent. Därs. 6: 4552 (1757). —
-MYNT. (karolin- 1771—1926. karoliner- 1857) (i fråga om ä. förh.) mynt med benämningen ”karolin”; äv. koll. Zettersten AnmMynt 29 (1771). Kongl. Förordningen d. 20 Dec. 1717 .. upphäfde karolinermyntets bruk i handel och vandel. 2VittAH 23: 230 (1857, 1863). NF 3: 793 (1879). —
-SILVER. (†) sådant myntsilver varav karoliner slogos, kopparblandat silver. Wallerius ChemPhys. II. 3—4: 398 (1768).
B (†): KAROLINE-KAPITAL, se A.
C (†): KAROLINER-MYNT, se A.
D (†): KAROLINS-FORM. form av karolin. H:s Sal. Kongl. May:tts Konung Carl Gustafs Begrafningzpenningar af Sillfwer uti Carolijns-Forme. BoupptSthm 25/4 1672.
Spoiler title
Spoiler content