SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KARTO- ka1rto- l. kar1-, l. -tå- l. -tω-.
Etymologi
[jfr t. karto-, eng. o. fr. c(h)arto-; gr.-lat. ssgsform till KARTA, sbst.2]
(i fackspr.) som har samband med l. avseende på kartor (se KARTA, sbst.2 V).
Ssgr: KARTO-GRAF104. [jfr t. kartograph, eng. c(h)artographer, fr. cartographe] person som framställer kartor; kartläggare; kartritare; särsk. om vissa vid rikets allmänna kartvärk (resp. dettas tidigare motsvarighet) anställda tjänstemän med uppgift att upprätta kartor m. m. Frey 1849, s. 110. JernkA 1878, s. 286. SFS 1906, nr 35, s. 1. jfr STATS-KARTOGRAF.
Ssg: kartograf-aspirant. om viss tjänsteman vid rikets allmänna kartvärk (resp. dettas tidigare motsvarighet). KrigVAH 1885, s. 274. SFS 1922, s. 278.
-röse. om vart särskilt av de stenrösen som vid kartläggning uppläggas för att markera inmätta punkter i terrängen. TurHb. 24: 92 (1920). —
-GRAFI1004. [jfr t. kartographie, eng. c(h)artography, fr. cartographie] konst(en) att upprätta l. rita kartor, kartframställning; lära(n) om jordytans avbildning i planet o. om praktisk framställning av kartor; vetenskap(en) om kartor. BetKartv. 1871, Reserv. s. 4. Schulthess (1885). Den berömde kartografen Andreas Bureus, ”svenska kartografiens fader”. ArkNorrlHembygdsf. 1923, s. 12. SvGeogrÅb. 1930, s. 18. —
-GRAFISK1040. [jfr t. kartographisch, eng. c(h)artographic, fr. cartographique] adj. till -GRAF o. -GRAFI. Frey 1849, s. 108. Kartografiska sällskapet i Stockholm. SvD(A) 1933, nr 37, s. 3. —
-GRAM104, n. [jfr t. kartogramm] på geografisk karta gm olika färger l. gm olika markering med streck l. punkter gjord schematisk framställning av statistiska förhållanden inom olika områden o. d. NF 5: 1432 (1882). Kartogrammer öfver sjukdomar. KatalIndUtstSthm 1897, s. 340. Ymer 1929, s. 317. —
-METRI1004. konst(en) att utföra mätning på kartor. 2NF 13: 1171 (1910). UNT 1929, nr 10314, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content