SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLAMEJ klamäj4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-ei 1794. -ey 1798. -ej 1829 osv.)
Etymologi
[jfr d. klamaj; av nt. l. t. klamei l. holl. klamaai; av ovisst urspr.; jfr KLAMEJA, ävensom GRAMEJ]
skeppsb. o. sjöt. större, med skaft försett drevjärn för jagning av nåt; jagrabb; jfr GRAMEJ. Röding 1: 846 (1794). Deleen 603 (1829). Ramsten o. Stenfelt (1917).
Spoiler title
Spoiler content