SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLÄNGA kläŋ3a2, v.2 -er, -de, -t, -d. vbalsbst. -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[jfr d. klænge; av t. klengen, klenken (motsv. mht. klengen, klenken); kausativum till klingen (se KLINGA, v.) o. alltså med urspr. bet.: få (ngt) att klinga (syftande på det gm torkningsförfarandet framkallade knastrande l. klingande ljudet; jfr t. ausklängeln, ausklingeln i samma bet. som klengen)]
skogsv. utsätta kottar för solvärme l. konstlad värme så att de öppna sig o. utsläppa sina frön; särsk. dels med kotte ss. obj.: bringa (kotten) att utsläppa sina frön; dels med frö ss. obj.: gm värme framdriva (frön) ur kottarna. Ström Skogsh. 213 (1830). Juhlin-Dannfelt (1886). Kottarna klängas .. uti ett för detta ändamål uppfördt klängningshus samt på våren i s. k. ”sol-lafvar”. LAHT 1886, s. 217. Jägmästaren Ö. visar oss .., huru det går till att klänga skogsfrö. PT 1901, nr 145 A, s. 3. SkogsvT 1905, s. 293. Wahlgren Skogssk. 80 (1914). — jfr FRÖ-KLÄNGNING, SOL-, UT-KLÄNGA m. fl.
Ssgr (skogsv.): A: KLÄNG-LÅDA. låda (täckt med glas) i vilken kottar klängas. BonnierKL 10: 824 (1927). —
-RUM. rum (i fröklängningsanstalt) för klängning av kottar. VerdS 85: 13 (1900). SkogsvT 1912, s. 86. Wahlgren Skogssk. 82 (1914). —
-STUGA. jfr -RUM. Skogvakt. 1893, s. 45. Klängstugor, försedda med artificiella uppvärmnings- och ventilationsanordningar. BonnierKL 10: 825 (1927).
B: KLÄNGNINGS-ANSTALT~02 l. ~20. anstalt l. inrättning för fröklängning. JernkA 1875, s. 14. SkogsvT 1905, s. 271. jfr FRÖKLÄNGNINGS-ANSTALT. —
-HUS. jfr -STUGA. JernkA 1875, s. 14. —
-RUM. klängrum. VerdS 85: 13 (1900). SkogsvT 1905, s. 172. —
-STUGA. klängstuga. UB 3: 407 (1873). SFS 1921, s. 226. —
-VÄRME. SkogsvT 1912, s. 85.
Avledn. (skogsv.): KLÄNGARE, m.||ig. person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt klängning; i ssgn FRÖ-KLÄNGARE.
Spoiler title
Spoiler content