KOINCIDENS kω1insidän4s l. 0104, r. (f. Dalin(1852), WoJ(1891)); best. -en.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-. -dens 1844 osv. -denz 1811)
Etymologi
[jfr t. koinzidenz, eng. coincidence, fr. coïncidence; av mlat. coincidentia, vbalsbst. till coincidere (se KOINCIDERA)]
(i fackspr.) sammanfall; överensstämmelse. Förf. (söker) att .. uppstiga till den sanna Idéen af Sedligheten i dess absoluta coincidenz med Religionen. Phosph. 1811, s. 87. Den fullkomligaste koincidens mellan de båda refrakterade bilderna. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 1843—44, s. 26.(Pändlarnas) koincidenser, d. v. s. tiderna då båda samtidigt genomgå .. (ifrågavarande) vertikalplan. Fock 1Fys. 83(1853). Fennia LIII. 1: 303(1930).
