SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KOLOSSAL kol1osa4l l. kå1-, adj. -are. adv. -T. (förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr d. kolosal, t. kolossal, fr. colossal; avledn. av KOLOSS]
1) motsv. KOLOSS 1 o. 2: av väldiga dimensioner, oerhört stor, jättestor, jättelik; särsk. om bildstod, byggnadsvärk o. d. Två hundrade colossala Statuer. GT 1788, nr 35, s. 3. Nordens folkvandringar förstörde den colossala Romerska Staten. LittT 1795, s. 234. (Fogelberg) fullbordade (före sin parisresa) tvenne Colossala Lejon för Konung Carl XIII:s Statue. SvLitTidn. 1821, Bih. sp. 6. Murarna (i Frankrikes romanska kyrkor) äro kolossala. Hahr ArkitH 203 (1902). Hallström Händ. 282 (1927).
2) (numera knappast br.) om person: av ovanlig begåvning; stor o. betydande; gigantisk; jfr KOLOSS 2 b. Den christna verldens tvenne colossalaste Theosopher, Böhme och Svedenborg. Atterbom PhilH 33 (1835). (Svedenborg) är ett af både Sveriges och Jordens kolossalaste snillen. Dens. (1852) i 3SAH XXXVIII. 2: 152.
3) (ngt vard.) i allmännare anv.: ofantlig, enorm, oerhörd; särsk. ss. adv. i rent förstärkande bet.: ofantligt, fenomenalt. LBÄ 5—6: 96 (1797). Detta colossala beröm. Suomi 1841, 2: 9. Hvad skall man säga om en så kolossal okunnighet? Snällp. 1848, nr 27, s. 1. Hela verldens alla konster .. på hundra sidor! Kolossalt! Strindberg NRik. 69 (1882). Till kolossalt fördelaktigt pris. KatalÅhlénHolm 95: 224 (1928).
Ssgr (till 1; i sht konst.): KOLOSSAL-BILD. Estlander KonstH 260 (1867). —
-BYST. jfr -STATY. Rydberg RomD 122 (1877). —
-MÅLNING. konkret. PT 1892, nr 221, s. 3. —
-STATY. NF 8: 1055 (1884). Funch Resk. 135 (1928). —
-STOD. jfr -STATY. Rydberg RomD 3 (1876).
Spoiler title
Spoiler content