SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KOMPATRIOT kom1patriω4t, äv. 01—, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr vanl. skrivet com-)
Etymologi
[av fr. compatriote, till lat. compatriota, av com (se KON-) o. patriota, landsman (se PATRIOT)]
(i av franska påvärkat spr., numera i sht i Finl.) landsman. MStenbock (1710) hos Loenbom Stenbock 2: 39. Lagus Kellgren 285 (1884). Ackté Minn. 80 (1925).
Spoiler title
Spoiler content