SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONCENTRISK konsän4trisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konzentrisch, eng. concentric(al), fr. concentrique; av mlat. concentricus, till lat. com (se KON-) o. centrum (se CENTRUM). — Jfr EXCENTRISK, KONCENTRERA, KONCENTRICITET]
1) som har gemensam medelpunkt (med visst annat föremå l. viss annan figur o. d.); vanl. med pluralt huvudord: som hava gemensam medelpunkt; särsk. mat., om kroklinjer. Koncentriska cirklar, ellipser. Koncentriska ringar, lager, valv, klot. Koncentriska kärlknippen (bot.), kärlknippen vari den ena ledningsvävnaden rörformigt omsluter den andra. Wallerius Tank. 127 (1776). (Våra levnadsbanor) ha lupit som koncentriska cirklar, utan att korsa eller tangera hvarandra. Bildt i 3SAH 16: 308 (1902). Koncentrisk visare. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 196 (på ångmätare). — särsk. i mer l. mindre bildl. anv. EkonS 2: 106 (1895). Dikten komponeras koncentriskt, icke genom en uppradning. Wrangel Dikten 85 (1912). särsk. pedag. i uttr. koncentriska kurser, för olika stadier av barnens utveckling avpassade skolkurser med samma omfattning av lärostoffet, men med olika bredd o. fördjupning. Verd. 1888, s. 2. Arcadius Folksk. 93 (1903).
2) (†) om punkt o. d.: som bildar centrum. På det att Staten lättare skulle kunna till en concentrisk punkt leda alla sinsemellan redigt åtskilda klassers verksamhet. Biberg 3: 254 (c. 1823). Verd. 1883, s. 31.
3) († utom i a o. b) som ansluter sig till l. är riktad mot ett visst centrum, som koncentrerar sig kring ngt, koncentrerad; ofta med anslutning till KONCENTRERA 1, 3, 5. Marklin Illiger 62 (1818). (Heiberg har i sina komedier) mycken ledighet .. och theatral förtjenst; men har ej nog koncentrisk styrka. Rydqvist i 2SAH 12: 516 (1827). Lifvet under den förflutna tiden var mera concentriskt, mera rigtadt inåt. Agardh BlSkr. 2: 252 (1836). — särsk.
a) mil. om militär operation som utgår från skilda håll: riktad mot samma anfallsmål. Lefrén Förel. 3: 122 (1817). Det .. från två sidor koncentriskt utförda anfallet. IllMilRevy 1898, s. 135. SvInsatsFinlFrihetskr. 25 (1928).
b) gymn. o. sjukgymn. i uttr. koncentriskt muskelarbete, koncentrisk rörelse, i fråga om sammandragning av muskel (vars midt betraktas ss. ”centrum”); jfr EXCENTRISK 1 slutet. Hartelius Sjukgymn. 9 (1870). 2NF 18: 1458 (1913).
Spoiler title
Spoiler content