SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONCEPT konsäp4t (Anm. Hos Runeberg ESkr. 2: 181 (1834) förekommer pl. koncepter rimmande med efter), n. (G1R 5: 150 (1528) osv.) ((†) r. l. m. OPetri GudzOrdh A 2 b (1528), Helenius (1838)); best. -et; pl. = l. (i bet. 3 oftast) -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -cept 1528 osv. -sept 17061928. konseft 1783)
Etymologi
[jfr t. konzept, eng. o. fr. concept; av lat. conceptum l. conceptus, p. pf. n. resp. vbalsbst. till concipere (se KONCIPIERA). — Jfr KONCEPTION, KONCEPTUALISM]
1) (†) uppfattning, föreställning, begrepp, tanke, idé, mening; besked; fattningsgåva. OPetri GudzOrdh A 2 b (1528). (Gesällen befanns) thala heel orimmeligit, och hafwa mycket confusa concepter. CollMedP 1691, s. 17. Enär vi begynne at gå något längre än våra sinnen hinna at följa med, så at vi med vår Concept the subtiligaste tings varelse och egenskap måste fatta (osv.). Tiselius Vätter 2: 91 (1730). Förestälte Jsrael Bengtson huru ringa Concept, han om sitt döpelses förbund och Christendom ägde. VRP 17/5 1736. Jag har .. icke kunnat skaffa mig vidare concept derom (dvs. angående vissa skriverier om förf:s broder). Leopold (SVS) II. 1: 181 (1784). — särsk.
a) övergående i bet.: (i tanken uppgjord) plan. Alle wåre Concepter, som .. til denne Stadens .. defension giorde woro, hafwa slagit fehlt. NAv. 5/6 1656, Append. s. 1. (Jag) formerade allahanda concepter, hvad jag för ting i verldena giöra ville. Humbla Landcr. 85 (1740). — särsk. i uttr. förrycka l. rubba ngns koncepter, stöta ngn från hans koncepter o. d., förrycka l. rubba ngns planer. Isogæus Segersk. 417 (c. 1700). Af k. m:ttz oförmodade marche blefwo .. fiendens concepter så förrykte, att (osv.). KKD 6: 80 (1708). MStenbock (1710) hos Loenbom Stenbock 2: 275.
b) uppfattning l. åsikt som ngn har om ngn. Den stora ähra och concept Hans Maij:tt hade fattat om min ringa persohn. Dahlberg Dagb. 137 (c. 1660; uppl. 1912). HH XXI. 1: 79 (1710).
2) om skriftlig framställning l. karta o. d. i icke fullständigt utarbetat l. icke renskrivet resp. renritat skick, utkast, ”kladd”; skriftligt utkast l. manuskript till muntlig framställning; äv. (numera bl. ss. första led i ssg) om koncept l. kopia som förvaras ss. originalhandling i ämbetsvärk. Skriva, äv. uppsätta, förr äv. ställa koncept till ngt. Koncept till, förr äv. av l. på ngt. Ett koncept till ett brev, en karta. Kontraktet föreligger i koncept. Tala, predika utan koncept. G1R 4: 116 (1527). Han siælff haffuer giort och bescriffvitt concept paa thz köpa breff, som han fick utaff domprosten. VgFmT I. 10: 88 (1545). Effter långt disputas bleff ett concept stält om Legefolket, hwilket wart approberat. RARP 4: 184 (1649). Af .. alle .. bref som vthskrifne ähre .. finnas vthi Landz Cantzelliett Concepter och Copier förwarade. HSH 31: 422 (1663). Concepterne til alla jordrefnings-Chartor .. vårde Landtmätaren med all aktsamhet. PH 5: 3392 (1752). Predikan (skall) altid vara skrifven och declameras utan at nyttja Conceptet. Wallquist EcclSaml. 1—4: 103 (1788; efter handl. fr. 1784). (B.) förevisade .. ett af honom uppsatt koncept till testamente. 1NJA 1874, s. 1. Wretman SvSläktf. 22 (1916). — jfr PREDIKO-KONCEPT.
3) [jfr motsv. uttr. i t.; anv. har utvecklat sig ur bet. 1 med anslutning till bet. 2; jfr 1 a slutet] i sådana uttr. som tappa, äv. förlora, förr äv. komma ur koncepterna o. d., förlora fattningen, komma av sig; bringa ngn ur koncepterna, förr äv. förställa l. förstöra ngns koncepter o. d., komma ngn att förlora fattningen; förr äv. vara ifrån sina koncepter, hava förlorat fattningen, vara förvirrad; förr äv. ta(ga) koncepterna av ngn, komma ngn att känna sig obetydlig (”enkel”), ”platta till” ngn. VDAkt. 1704, nr 477 (: forställer). Några små mulna miner .. bragte mig aldeles ur concepterne. Säfström Banquer. Uu 2 a (1754). Jag är aldeles ifrån mina Consefter. Envallsson Nybygg. 16 (1783). Det .. kommer bara an på att strax ta koncepterna af henne. Lindegren 1: 27 (1805). Förstöra ens concepter. Weste (1807). Ma chère mère kom ur concepterna. Bremer Grann. 2: 262 (1837). Hon var nära att tappa koncepterna. Bergman JoH 206 (1926).
Ssgr (till 2): KONCEPT-AKT. (i fackspr.) jfr -HANDLING. SFS 1917, s. 588.
-ANTECKNING~020. konkret. Iduna 8: 137 (1820). Schück VittA 1: 71 (1932).
-BLAD. särsk. (i fackspr.) om kartblad; jfr -KARTA. JernkA 1892, s. 16. SvKartläggn. 83 (1922).
-BOK; pl. -böcker. bok innehållande l. avsedd för koncept; särsk. (förr) bok vari koncept till (l. avskrift av) från ämbetsvärk o. d. utgående skrivelser o. d. infördes. Lind (1738; under klitterbuch). Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 164 (1880). Engström o. Carlson HlednTrafik. 12 (1917).
-DOMBOK~02 l. ~20. jur. jfr -BOK. SPF 1833, s. 457.
-EXPEDITION. (förr) jfr EXPEDITION 2, ävensom -HANDLING. SFS 1891, nr 60, s. 10.
-HANDLING. koncept till handling; särsk. (förr) om koncept l. kopia som förvarades ss. originalhandling i ämbetsvärk. 1NJA 1874, s. 301.
-KARTA, r. l. f. (i fackspr.) koncept till karta; särsk. dels om koncept som förvaras ss. originalhandling i ämbetsvärk, dels om i uppmätningsskalan utförd reproduktion av dylikt koncept. ILandtmät. 1725, s. C 1 b. Beskrifningen öfver hvad som mätt är, upsätte Landtmätaren å sielfva Concept-Chartan. PH 5: 3380 (1752). SvKartläggn. 78 (1922).
-PAPPER. [jfr t. konzeptpapier] enklare skrivpapper, eg. avsett för koncept; kladdpapper. BoupptSthm 1682, s. 1113 a, Bil. PrHb. 1: 145 (1884).
-PROTOKOLL. jur. jfr -BOK, -HANDLING. 2RA 3: 1159 (1734). SFS 1924, s. 730.
Avledn. (till 2): KONCEPTERA, v. (†) göra utkast l. koncept till (ngt). 2Saml. 39: 47 (1637).
Spoiler title
Spoiler content