SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONDITORI kon1ditωri4 l. 01—, l. -or- l. -år-, förr äv. KONDITERI, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -diteri 18011815. -ditori 1807 osv.)
Etymologi
[jfr t. konditorei; avledn. av KONDITOR]
1) (†) värksamhet som konditor. Nordforss (1805). Lindfors (1815).
2) inrättning för yrkesmässig tillvärkning o. försäljning av finare bakvärk, konfekt o. d.; (bättre) serveringsställe där finare bakvärk o. d. (jämte kaffe l. andra drycker) tillhandahållas. Gå på konditori. 2SAH 1: 256 (1801; i förteckn. ö. främ. ord). Nordforss (1805). Sedan Konditorierna .. inkräktat på värdshusens område, anser sig en ”gentil” karl .. icke gerna kunna beträda tröskeln till en simpel värdshussal. Blanche Våln. 361 (1847). Konditorier eller sockerbagerier. ArbB 22 (1887). Hellström Malmros 97 (1931).
Anm. Vard. förekommer i stället för konditori kortformen kondis; best. -et; pl. =. Gå på kondis. Fyris 1897, nr 50, s. 2. GHT 1934, nr 39, s. 8.
Ssgr (till 2; i sht i fackspr.): KONDITORI-ARBETARE~0200. Grafström Kond. 125 (1892).
-RÖRELSE. Grafström Kond. 12 (1892).
-SERVERING.
-VARA, r. l. f. i sht pl. Almström KemTekn. 2: 248 (1845). Rönnholm EkonGeogr. 155 (1907).
Spoiler title
Spoiler content