SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1937  

KONDITIONELL kon1ditʃωnäl4 l. -iʃ-, l. 01—, äv. -ä4l, adj.; adv. -T.

Ordformer

(förr äv. skrivet con-. -el 1716—1872. -ell 1795 osv.)

Etymologi

[av fr. conditionnel (ffr. condicionel), av mlat. conditionalis (se KONDITIONAL)]

1) (i fackspr.) villkorlig; jfr KONDITIONAL I 1. Swedberg Schibb. 258 (1716). Vij hafva allenast conditionelt understält Riksens Ständer saken. 2RARP 2: 377 (1723). Biberg 2: 147 (c. 1820). Dalin (1852).

2) (†) språkv. = KONDITIONAL I 2. Moberg Gr. 38 (1815). Konditionela .. konjunktioner. Boivie SvSpr. 323 (1834).

SAOB

Alfabetisk lista

  kondiscipel subst.
  konditie subst.
  kondition subst.
  konditional adj.
  konditionalis subst.
  konditionell adj.
  konditionellt
  konditionera verb
  konditionerad
  konditor subst.
  konditori subst.

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content