SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1937 KONKRETUM koŋkre3tum2, äv. kon-, n.; best. (föga br.) -kretet040; pl. -kreter040. Ordformer (förr äv. skrivet concre-) Etymologi [jfr t. konkretum, eng. concrete, sbst.; av nylat. concretum (i uttr. nomen concretum), n. sg. av concretus (se KONKRET)] språkv. konkret substantiv. Meijerberg SvSpr. 9 (1858). Semasiologiska studier över abstrakter och konkreter. CCollin i FrFilolFLd 3: 225 (1906; rubrik). SAOB Alfabetisk lista konkordera verb konkordie- ssgled konkrement subst. konkret adj. konkretion subst. konkretum subst. konkubin subst. konkurrens subst. konkurrent subst. konkurrera verb konkurrerande Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
