publicerad: 1937
KONSTITUTION kon1stitɯtʃω4n l. 01—, l. -ɯʃ-, l. -u- (kånnstitutschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konstitution, eng. o. fr. constitution, av lat. constitutio (gen. -ōnis), vbalsbst. till constituere (se KONSTITUERA). — Jfr KONSTITUTIONELL]
1) (†) viss fast form l. organisation (hos en institution o. d.); jfr KONSTITUERA 2. (Studenterna) kunde sigh (icke) tijtt (till universitetet i Uppsala) begifua, för ähnn the någhon wiss constitution förnimma. Annerstedt UUH Bih. 1: 78 (i handl. fr. c. 1608).
2) († utom i a o. b) förordning, stadga; statuter. Vi lofve .., att thenn constitution, som nu är uprättidt emellen .. vår käre här broder och oss, aldrigh skall tillbake kalles. RA I. 2: 25 (1561; om Arboga artiklar). Hålla widh macht Lagh och Rätt, gamble skälige bruk och sedhwänior, laghlige Constitutioner, Stadger och alle wälfångne Privilegier. Chesnecopherus Skäl A 2 b (1607). FörordnSkrifTryckfrih. 1766, s. A 3 b; jfr SFS 1925, s. 358. Norrmann Eschenbg 2: 270 (1818). — särsk.
a) (numera knappast br.) om stadgar l. statuter för universitet, ävensom för annan läroanstalt. Thyselius HdlLärov. 2: 34 (1625). (Rektor skall) Vårda sig therom, att the Constitutioner, som vid någre Gymnasier särskildt finnas, blifva .. bibehållne. Skolordn. 1724, s. 29. De prof, som Constitutionerne äska af dem, som förtiena at hedras med Doctors Graden. Linné Bref I. 1: 59 (1752). Lunds akademis constitutioner. Schrevelius (1832; boktitel). Lundin StockhMinn. 1: 163 (1904).
b) (fullt br.) kyrkohist. om vissa kyrkliga stadgar; särsk. om vissa påvliga förordningar som gälla hela kyrkan, biskopliga påbud, synodalbeslut o. d. De apostoliska konstitutionerna, se APOSTOLISK 1 b. Schroderus Os. 1: 83 (1635). SvUppslB (1933). — särsk. om vissa kyrkostadgar som på 1600-talet utfärdades för de särskilda stiften i Sv. Wallquist EcclSaml. 1—4: 266 (1790). HLundström (1900) hos Rudbeckius Kyrkiost. III. — jfr STIFTS-KONSTITUTION.
3) statsvet. sammanfattningen av de rättsnormer o. lagar som bestämma statsformen i ett land, (stats)författning; särsk. om statsförfattning enligt vilken konungamakten är inskränkt gm folkrepresentationens deltagande i den lagstiftande myndigheten; jfr KONSTITUERA 3. Rudbeckius KonReg. 63 (1614). Constitutionen hvilar på de tre hufvudarticlarne: Konungens höghet, Rådets myndighet, och Ständernes fri och rättigheter. HSH 16: 305 (1769). Borgareståndet .. (avgjorde), det constitution borde först vara färdig och sedan konungaval ske. HT 1918, s. 187 (1809). Generalguvernören (underrättade) ständerna att kejsaren undertecknat en försäkran om vidmakthållandet af Finlands konstitution. Schybergson FinlH 2: 379 (1889). Före valet (av president i Brasilien) hade en ny konstitution antagits. SvD(A) 1934, nr 205, s. 11.
4) (numera nästan bl. i fackspr.) beskaffenhet; jfr KONSTITUERA 4. Thenne Sommars Constitution. Herlicius Alm. 1638, s. 35. En rätt bättringz natur och constitution. Muræus Arndt 1: 31 (1647). Luftens constitution och beskaffenhet. Wallerius Tank. 163 (1776). Antagandet av en meteorisk konstitution av ringarna (hos Saturnus). Bergstrand Astr. 458 (1925). — särsk.
a) kem. kemisk beskaffenhet (hos ett ämne); särsk.: molekylarbyggnad, molekylarstruktur; särsk. i uttr. kemisk konstitution. FKM 4: 209 (1815). Widman OrgKemi 10 (1895). GHT 1936, nr 34, s. 11.
b) i sht med. (för en person individuellt utmärkande, ärftligt betingad) allmän kropps- l. själsbeskaffenhet (särsk. med hänsyn till motståndskraften mot sjukdomar); äv. övergående i konkret anv.: person med (sådan l. sådan) konstitution. Vthi heela America finnes ingen liufligare Orth (än Virginia) .. som bättre kommer öfwer eens med wåre Kroppars constitution. Amer. 7 (1675). Hans Kongl. Maij:t, som war .. så ung och af een så tender constitution. Spegel Dagb. 32 (1680). Coffée (gör icke) lika skada på alla constitutioner. Hiorter Alm. 1747, s. 31. Sjövall Sjukd. 16 (1924). — jfr KROPPS-KONSTITUTION.
c) med. den allmänna karaktären hos de på en viss ort l. under en viss tid rådande sjukdomarna. NF (1884). — jfr SJUKDOMS-KONSTITUTION.
(4 a) -FORMEL. kem. formel angivande hur atomerna inbördes äro bundna, strukturformel. Widman OrgKemi 10 (1895). —
(3) -UTSKOTT~02, äv. ~20. statsvet. särsk. om utskott i den svenska riksdagen för behandling av grundlagsfrågor o. vissa andra lagfrågor m. m. SP 1792, nr 259, s. 3 (i fråga om fr. förh.). RF 1809, § 53. Kuylenstierna Statsmaskin. 90 (1926). —
(3) -VIDRIG. statsvet. stridande mot konstitutionen, författningsvidrig. LittT 1797, s. 285. Konstitutionsvidriga beslut. Järta 1: 47 (1809).
Spoiler title
Spoiler content