SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KRABB, sbst.1, m.
Etymologi
[jfr d. krabber, holl. o. t. krabber, krabbpassare; sannol. till KRABBA, v. 2. Jfr KRABB, sbst.2]
(†) skeppsb. kloformigt redskap varmed skeppstimmer ”krabbas” (se KRABBA, v. 2); jfr KRABB-PASSARE. Een Krabb at krabba effter marlingen med. Rålamb 10: 46 (1691).
Spoiler title
Spoiler content